Sida 57
Avledningsändelser hos adjektiv
OM AVLEDNINGSÄNDELSER
57
a) Till de kortaste formerna av uttryck för nationer eller geografiskt enhetliga folk.
a) Ett par nyare adj. till inhemska folknamns-stammar på •k: gästrikisk, närkisk.
$) Till utländska folknamn, t. ex.: Arabisk, armenisk, australisk, belgisk, brittisk, burgundisk, egyptisk, flandrisk (ett i svenskan nyare ord än t. ex. pommersk, ungersk), gotisk (götisk), judisk, keltisk, kroatisk, malajisk, mongolisk, norma?idisk, rumä-nisk, schwabisk, serbisk, slavisk o. s. v., för att icke nämna en massa adj. till namn på forntida folk.
Särskilt brukas formen -isk, när folknamnets stam slutar på -s eller -k (med undantag för några få gamla adj., ss. rysk,fransk, tur ska bönor), t. ex.: Andalusisk,frisisk, hessisk, preussisk, tscher-kessisk, saxisk, schweizisk, galizisk; baskisk, frankisk, grekisk, turkisk, valackisk. Likaså, när stammen slutar på -r näst efter huvudtonig vokal (frånsett det gamla adj. norsk, jfr fsv. irsker »irisk»), t. ex.: Asturisk, bulgarisk, iberisk, illyrisk, irisk, morisk, sibirisk, syrisk.
b) Till substantiviska mankönsformer av folknamn med främmande avledningsändelser.
Hithörande adj. hänföra sig till betydelsen gärna direkt till de kortare lands- el. stadsnamnen. T. ex.: Asiatisk, europeisk, kandiolisk, orientalisk; till avledda stammar på -s: portugisisk, samt adj. på -esisk, ss. albanesisk, genuesisk, japanesisk, kinesisk, piemonlesisk, siamesisk, o. på -ensisk, ss. atheniensisk, kre-tensisk (om dessa slutformer se vidare nedan).
c) Till subst. som äro namn på länder el. uttrycka relativa el. något svävande territoriella begrepp.
Formen -isk betingas i några fall av särskilda fonetiska förhållanden; för övrigt är här, liksom i fråga om adj. på -sk, svårt att sätta bestämd gräns gentemot gruppen a. Hit höra ett par bildningar till nordiska namn: Norr-, öster- o. västerbottnisk samt färöisk. Andra t. ex.: Badisk, gascognisk, kalifornisk, levan-tisk, nordisk (t. nordisch), patagonisk, polynesisk, savojisk, sieben-biirgisk, skandinavisk, österrikisk. Med säregna former: arte-sisk (till äldre form av fra. Artois), tunesisk (till Tunis).
d) Till en del stadsnamn, däribland några på -s, t. ex.:
Källa: Project Runeberg ·