Sida 409
1892 fröken Giöbel som vanligt på konstslöjdens om- råde intogo en dominerande ställning. Hr J. Stadling, känd genom sina resor i Ryss- land och skildringar därifrån, uppläste under sam- manträdet ett intressant kapitel ur sin snart ut- kommande bok »Från det hungrande Ryssland». * Belönad trotjänarinna. För långvarig och trogen tjänst erhöll på Oscarsdagen silfverpolerer- skan på k. slottet Mathilda Pettersson guldmedaljen af 5:te storleken med krona. * Modersvård. Komitén inom »sällskapet för uppmuntran till öm och sedlig modersvård», för hvilket kronprinsessan är beskyddarinna, hade i lördags middag sammanträde i k. slottet under friherrinnan Skogmans ordförandeskap, hvarvid tillerkändes understöd åt 130 däraf förtjänta möd- rar för 601 barn till ett belopp af 2,615 kronor förutom kläder till ett värde af 250 kronor. * Kvinnlig honst. En konstexposition, som är ägnad att tilldraga sig särdeles stor uppmärksam- het, öppnas i Paris den 20 januari nästa år. Ex- positionens ändamål är att framvisa arbeten af alla länders utmärktaste kvinnliga konstnärer, som på allvar hängifvit sig åt konsten, utan af- seende å olika skolor eller nationaliteter. De ex- ponerandes antal får ej öfverstiga 40. Organisa- tionskomitén, som 'utgöres af flere af de förnäm- sta kvinliga artister i Paris, har med sig adjun- gerat framstående kvinliga konstidkare äfven af andra nationaliteter än den franska. Till ledamot af organisationskomitén har äfven en svensk må- larinna blifvit utsedd, nämligen friherinnan Em- ma Sparre, född Munktell, som redan länge inta- git ett ganska framstående rum bland Paris’ kvinn- liga artister. Friherinnan Sparre, som för närvarande vistas i Stockholm, har antagit inbjudningen och lär snart afresa till Paris för att deltaga i komiténs arbeten vid anordnandet af expositionen, hvilken kommer att äga rum i Georges Petit’s berömda, konstlokal i Paris. % Teater och musik. ^Kungl. operan. Fröken Petrini afslutar i denna manad sitt gästspel a k. operan. Hennes senaste uppträdande är som Violetta i »Den vilseförda». Angående denna prestation hinna vi denna gång ej yttra något närmare. Under Jnöfning S k. operan är »Fra Diavolo» med hr Odmann i titelrollen. För öfrigt lära ope- rans bästa krafter komma att medverka vid denna intressanta repris. K. Dramatiska teatern. I måndags afton nytt pro- gram. Detta inleddes af en obetydlig tysk — och riktigt äkta ändå — enaktsfars af G. Kadelburg be- nämnd »Civilklädd». Om något konstnärligt värde hos produkten kan ej bli tal, men den visade sig dock förmå hålla en oförarglig munterhet uppe tack vare sina befängda situationer och ett friskt utförande. Särskildt roade hr Bosckström genom sin kostliga framställning af en landtligt knipslug kalfaktor, som gör sig till den i trångmål stadda unga kärlekens beskyddare gent emot en barsk öfverste till pappa. Kvällens hufvudintresse samlade sig naturligtvis kring hr L. Josephsons nya skådespel »En stormig dag», till hvilket ämnet befanns vara hämtadt ur den ryktbare holländske målaren Gerhard Dous lef- nadshistoria och närmast inspireradt af mästarens själfporträtt i Dresdenergalleriet, där han framställer sig själf, stående i sitt fönster och spelande fiol, samt en med detsamma förknippad anekdot. Den gamle Dou har en ung hustru, till hvilken en af hans lärjungar, Frans von Mieris, fattat brotts- lig kärlek. Mästaren upptäcker hans svek och gri- pes af en fruktansvärd misstanke gent emot hustrun, hvilken dock alltjämt stått ren och afvisande. Kon- flikten mellan makens svartsjuka, hennes — den om sin oskuld medvetnas — sårade stolthet och den brottsliges passion utgör det versifierade styckets in- nehåll. _ Dess upplösning är i dubbel bemärkelse harmoni: Dou öfvertygas om Brigittas trohet, von Mieris bringas till besinning, och sluttablån visar oss mästaren, spelande sin fiol i fönstret inför de på hans 60-års födelsedag uppvaktande borgarne, sedan friden och förtroendet återställts i hans hem. IDUN Stycket innehåller många varmt kända och teck- nade scener och ger framför allt tillfälle till en stäm- ningsfull holländsk interiör, som den skicklige för- fattaren-regissören ej försummat begagna. Tyvärr lider det af väsentliga longörer, och nästan hela den tredje akten kunde saklöst varit borta. Spelet var förtjänstfullt. Herr Hillberg gaf Dou med god maskering och förträfflig karaktäristik och fru Rundberg som hans hustru Birgitta vacker färg åt det skäligen blodlösa partiet. Herr Palmes Mieris äger all den patos, som rollen kräfver. Alldeles förträfflig var fröken Behrens som en yr, men käns- lig ung holländsk flicka. Det var riktig tidsstil öfver hennes prestation. Herr Tor Aulin har till stycket komponerat en gammalmodigt verkande, stämningsfull musik, af hvil- ken särskildt Dous violinsolo i fönstret förtjänar framhållas. Bifallet var lifligt, och författaren framropades efter styckets slut. 403 vara prisbelönt af Musikaliska konstföreningen och röjde vackra anlag; i synnerhet andantet var af melodisk fägring. Hr Ödmann bidrog — naturligt- vis under stort bifall — med en aria ur Ennas »Hexen» och tvänne sånger af Mascagni, af hvilka den ena gafs utom programmet. Andra kammarmusiksoarén gifves i afton i Veten- skapsakademiens hörsal af den välkända Aulinska kvartetten, biträdd af fru Ida Aqvist samt förste hofkapellmästaren C. Nordqvist, hvilket senare kom- mer att förläna soarén särskildt intresse och publi- ken en angenäm öfverraskning, då det ju är första gången under innevarande säsong, som hr N. på något sätt deltager i en offentlig musiktillställning. Litteratur. Konserter. Konsert-säsongen står nu i sitt högsta flor. Knappt en dag förflyter, utan att en konsert gifves. Gläd- jande nog för tillställarne synes publiken räcka till för dem alla. Angående de senaste dagarnes kon- serter må här i korthet meddelas följande i den ord- ning musiktillställningarna förekommit. Herr Johannes Elmblads konsert — länge bebådad — gick i lördags ändtligen af stapeln och bekräf- tade sig här, att hade publiken ock fått vänta, hade den denna gång fått vänta på något verkligt godt. Och då blir det ju aldrig för länge, säger ordspråket. Herr Elmblad, som med icke mindre än ett tjugu- tal nummer i det närmaste ensam utfyllde det rika programmet, dokumenterade sig som en helt enkelt genialisk romans- och balladsångare, som på det in- timaste genomträngde de skiftande kompositionernas karaktär och fann lika träffsäkert och omedelbart gripande uttryck för den veka lyriken i Schumanns »Dichterliebe» som för det skakande tragiska i »Der Tod und das Mädchen» af Schubert eller den pompösa effekten i »Die Grenadiere». Den väldiga basstäm- man har en utmärkt klangskönhet och sällsynt om- fång, men fogar sig lika villigt till ett bedårande välljud — exempel: den italienska folkvisan — som till de öfverväldigande kraftprof, den presterade i exempelvis Sjögrens ungdomsdjärfva komposition »Bergmanden». Fröken Gerda Pettersson utfyllde med några sån- ger, rätt förtjänstfullt föredragna, det intressanta pro- grammet, som för konsertgifvarens vidkommande mottogs med entusiastiskt bifall. Han föredrog ock som extranummer Schuberts »Erlkönig». — Konun- gen öfvervar konserten. Musikföreningen gaf i måndags konsert — den trettioandra — i Musikaliska akademiens stora sal, hvilken var ganska väl besatt. Det intressanta och omväxlande programmet inleddes med ett par af prof. O. Byström harmonierade gamla psalmer, följda af Haydns härliga »Aftonbön», allesammans förträffligt utförda af sångkören under hr Frans Nerudas skickliga ledning. Programmets båda huf- vudnummer utgjordes af Franz Schuberts berömda octett för stråkkvintett, klarinett, horn och fagott, briljant utförd af medlemmar ur hofkapellet samt hr Neruda, som själf spelade violoncellstämman, samt Aug. Södermans lika originella som anslående mu- sik till »Peer Gynt». Detta stycke var otvifvelak- tigt aftonens intressantaste nummer. Såväl körerna som solonumren i detsamma, de senare förträffligt tolkade af fru Edling och hr Ödmann, erhöllo ett utförande, som framkallade det lifligaste bifall. Ett förnyadt utförande af detta nummer på en följande konsert skulle säkerligen också hälsas med tillfreds- ställelse af alla. Fru Edlings tolkning af Schumanns cykel »Frauenliebe und Leben», välkänd från före- gående konserter, mottogs likaledes med stort och välförtjänt bifall. — Konungen samt prins Eugen och hertiginnan af Dalarne bevistade konserten. Fröken Sigrid Carlheim-Gylienskölds konsert å Mu- sikaliska akademien i tisdags afton var besökt af en talrik publik, biand hvilken äfven märktes konun- gen. Konsertgifvarinnan hyllades med lifligt bifall och lager för sitt vårdade spel, öfver hvilket dock måhända en viss matthet hvilade, antagligen bero- ende af en tillfällig indisposition. Bäst lyckades hon enligt vårt förmenande i de olika numren af Chopin — särskildt preluden utfördes med mycken känslighet och smak — i Paderewskis »Melodie» och i »Lagos» nya konsertetyd »Feu follet», som var en ganska intressant och elegant skapelse. En annan nyhet för dagen var den unge kompositören hr B. Beckmans sonat för violin och piano, vid hvilken hr Tor Aulin biträdde. Kompositionen lär Kärlekssagan på Björkeberga, sommaren 1629. Diktcykel af A. U. Bååth. Illustrerad af Victor Andrén. Frithiof Hellbergs förlag, Stockholm. Utan någon gensägelse föreligger i detta arbete årets in- tressantaste och gedignaste boknyhet — ett från alla synpunkter märkligt praktverk, på hvilket vi vilja fästa den litteratur- och bokälskande publikens syn- nerliga uppmärksamhet. Den framstående skalden har kanske aldrig nått högre med sin diktning än i denna romantiska skildring af en hjärteepisod ur den svenske renässansskalden och vagabonden Lars Wivallius’ lif. Wivallius, född 1605 och död 1669, anses vara den rikast begåfvade visdiktaren i vår litteratur före Stjernhjelm och förde ett mycket skiftes- rikt ungdomslif. Till d:r Bååths synnerligen vackra dikt ha nu konstnären och förläggaren fogat en ram, som kan betecknas som verkligt lysande, på samma gång den verkar fullt stilenligt. I ett tjugutal helsidsillustra- tioner och några mindre har V. Andréns eleganta pensel lifligt och tidstroget återgifvit diktens illustra- tiva scener, hvilka sedan reproducerats i tekniskt fulländad autotypi. Det i två färger utförda trycket liksom den sällsynt vackra pärmen och utstyrseln i öfrigt samverka till en helhet, som hedrar svensk boktryckarkonst. Priset, 10 kronor, måste anses lågt i förhållande till arbetets gedigna egenskaper. Ett i alla afseenden nationelt verk, som må finna in- gång i många svenska hem. Skalden har ägnat sin dikt »Till min moder». »Vildrosor». Dikter af Daniel Fallström. Tredje samlingen. Frithiof Hellbergs förlag, Stockholm. Denna fina och tilltalande diktsamling, som af oss förut förebådats såsom den där helt visst kommer att förvärfva våra damers synnerliga ynnest, är nu ut- kommen i bokhandeln. Utstyrseln är innehållet i allo värdig, och det högeligen lyckade porträtt af den populäre författaren, som inleder boken, kan endast bidraga att höja dess begärlighet. Reseminnen från Tyrolen, Italien, Schweiz och Nordafrika af E. J. Ekman. Den bekante pastor E. J. Ekman har från en resa i ofvannämnda ro- mantiska trakter hemfört en stor samling synnerligen vackra bilder, hvilka han låtit gifva en vårdad repro- duktion i ej mindre än 200 helsideautotypier i stort format, hvilka bilda ett intressant galleri och sätta läsaren — åskådaren — i tillfälle att i fred och ro i hemmets hörn göra efter den lärorika turen. Ut- gifvaren har bifogat en läsvärd text, och det hela, samladt i ett vackert band, erbjuder för det moderata priset af 8 kr. en vacker boknyhet, som väl torde finna många köpare bland de talrika vännerna af reseskildringslitteratur. »Paletiskrap», de unga akademielevernas präktigt utstyrda julnummer, fyller äfven i år med heder sin plats bland högtidspublikationerna. Voro utgifvarne i fjol mindre lyckliga med själfva omslagsvignetten, gifva de nu godt vederlag i den mycket smakfulla och originella kompositionen af hr F. Hofving. Illustrationerna för öfrigt äro ock goda, somliga verkligt delikata som B. Hedbergs »Morgon», T). Ljungdahls smålandskapsskisser,H. Lindqvists »Regn», K. Borghs teckningar till Heidenstams »December- saga». Ur skaldegardet lysa för öfrigt så goda namn som Gellerstedt, Holmgren, Levertin och Melin samt på prosans område Viktor Rydberg, V. von Heidcn- stam, F. Hedberg och H. Weiselgren. Så det är allt ganska godt, äfven priset, 1 krona. »Barnens julrosor» från Ernst Bojesens välrenom- merade förlag förtjänar vackert betyg i julkonkur- rensen. Den illustrativa afdelningen är helt enkelt öfverdådig, och de präktigt utförda färgtrycksplan- scherna böra både till stil och innehåll lifligt fängsla barnasinnet, på samma gång de ha gediget konst- värde. Mycket roliga äro H Tegnérs bilder från »leksakslandet» och L. M. Moes »Häxan i backen»
Källa: Project Runeberg ·