Idun: 1892

Stockholm. Gernandts Boktr.-Aktieb. ■Méth ING ipi VINNAN « 'os ^si—r N:r 1 (210) Lördagen den 2 januari 1892. 5:te årg. Prenumerationspris pr är: Mun med Modetidning och kolorerade planscher.......... kr. 8: — Idun m. Modet, utan kol. pl. * 6: 50 Idun ensam................................. » 4: — Byrå : Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr, (Aftonbladets nya hus.) Redaktör oeh utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. Ü tgifningsti d: hvarje helgfri fredag. Annonspris : 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» o. »Lediga platser» 25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv. Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad. Prenumer. sker i landsorten å postanstalt, i Stockholm hos redaktion. Träffas å byrån kl. 12—1. Allm. Telef. 61 47. Lösnummerspris ! 5 öre. (vid kompletteringar). f m man i den invecklade väfnad af olikartade egenskaper, som utgör en mänsklig karaktär, skulle söka efter den sammanbindande träd, som framför alla andra är bestämmande förutvecklingen, och som utgör själfva uppränningen till den mänskliga storheten — sä är det viljan. Hvad båtar ädla känslor, uppfinningsförmåga, konstnärsgeni eller lärdom, där det ej finnes en kraftig vilja. Världen hör de starka viljorna till. De föra dit in sorg, skam, ödeläggelse eller ock, när de finnas förenade med ett varmt hjärta och ett klart hufvud, gå de i spetsen för de stora idéerna. De föra världen framåt, ty, såsom Tegnér säger, den starka viljan står fadder åt lyckan. Dessa reflexioner komma själfmant fram, då vi i korta drag skola teckna Esseldes lifsgärning och personlighet. Hennes storhet är den fasta viljans storhet — den fasta viljan, förenad med kunskaper och intelligens, med en för missbruk och orättvisor öppen blick och ett för Sophie Adlersparre, född Leijonhufvud (Esselde). iililIn'E andras lidande känsligt hjärta. Den idé, för hvilken hon arbetat och stridt, har varit kvinnans höjande i intellektuelt och moraliskt hänseende. För detta måi har hon verkat främst genom det skrifna ordet, så äfven genom det talade och genom eget föredöme. Hon har sökt öfvertyga tviflare, blidka motståndare, rycka med de tveksamme; hon har satt andra krafter i rörelse för samma mål, och hon har sökt samla dessa krafter. Liksom alla trosstarka förkämpar för nya idéer har hon haft häftiga vedersakare; liksom alla viljestarka människor har hon ibland trotsat på sin kraft och stött emot andra viljor, starka som hennes egen. Det är sådant, som understundom samtiden kan klandrande tala om, men som eftervärlden glömmer. Samtiden kan dock tillika intyga, att Esselde i striden gifvet, utan tanke på egen fördel, hela sin personlighet. Erik Gustaf Geijer och Fredrika Bremer, båda genomträngda af den kristnavärldsåskådningen och af uppfattningen af