Idun: 1892

Stockholm. Gernandts Boktr.-Aklieb. -r"-_ -_____' - ' - ■ -- 1 " " - -A UliiSA.- MäIIIs ING IP \ •'•SxNn- ÏV'®. IMI1 v# yINNAN c lllll mtM mtmåmi1 å-'5 N:r 12 (222) Fredagen den 18 mars 1892. 5:te årg. Prenumerationspris pr år: Idun med Modetidning och kolorerade planscher............ kr. 8: — Idun m. Modet, utan kol. pl. » 6: 50 Idun ensam..................................... » 4: — Byrå î Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr, (Aftonbladets nya hus.) Redaktör ock ntgifvare: FRITHIOF HELLBERG. U tgifningsti d: hvarje helgfri fredag. Annonspris : 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» o. »Lediga platser» 25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv. Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad. Prenumer. sker i landsorten å post- anstalt, i Stockholm hos redaktion. Träffas å byrån kl. 12—1. Allm. Telef. 61 47. Lösnummerspris 1 5 öre (vid kompletteringar). 11ÜI et är en af värt gamla '‘Vr systerland Finlands l mest bemärkta ocli dugande kvinnor, hvilkens bild i dag de svenska kvinnornas blad i kort- het vill teckna. Ar 1877 inskrels vid Ekenäs’ lärarinnesemina- rium en elev, som genom sitt sympatiska väsen och sin begâfning blef all- mänt afhällen. Denna elev var fröken Vera Hielt, född i Åbo den 13 angusti 1857 och dot- ter af konrektorn vid Åbo lyceum, Karl Vil- helm Hjelt. Föga anade lärare eller kamrater, bvilken lifsgär- ning som bief henne förbe- hållen. Man tänkte vid den tiden knappt pä möjlighe- ten af, att kvinnor skulle lära sig slöjda. Och san- nerligen, om våra stam- mödrar kunde uppstiga ur sina grafvar och se sina döttrar vid hyfvel- bänken i färd med hyfvel och såg, de skulle både hissna och häpna, men — tiderna förändras. När nyodlarens arbete rödjande gått fram och banat väg, då är det lätt för andra att träda i spå- ret. Huru mängen ban- brytare för nya ideer har icke vår tid att uppvisa. Särskildt är kvinnosaken en segrande nutidstanke. Vera Hjelt. Mer än en framstående kvinna har genom sitt exempel nedbrutit fördo- mar och öfvertygat mänsk- ligheten om kvinnors rätt till arbete. För ieke så lång tid tillbaka hade man ännu ganska oklara begrepp om handslöjdens betydelse för uppfostran, äfven inom pedagogernes leder. Ifrån Nääs’ slöjdlärareseminari- um och dess hängifne ledare, direktör Otto Sa- lomon, utgick den — för handarbetsundervisningen — pånjdtfödande tanken : en metodiskt ordnad hand- slöjd är ett mäktigt upp- fostringsmedel i den er- farne pedagogens hand. Fröken Vera Hjelt har infört den pedagogiska slöjden i Finland och öpp- nat ett nytt arbetsfält för den finska kvinnan, näm- ligen slöjdlärarinnans. Handarbetsundervisniu- gen var under den gamla regimen införd uti flick- oeh folkskolor, men be- stod uti ett planlöst fam- lande efter ett mål, som man visste skulle fin- nas —- men hvar. Uti många folkskolor under- visades gossarne i bast- ceh korgflätoing, nätbind- ning och kappsäcksarbe- ten, men det var en all- män klagan öfver svårig- heten att intressera dem