Sida 89
Stockholm. Gernandts Boktr.-Aklieb. -r"-_ -_____' - ' - ■ -- 1 " " - -A UliiSA.- MäIIIs ING IP \ •'•SxNn- ÏV'®. IMI1 v# yINNAN c lllll mtM mtmåmi1 å-'5 N:r 12 (222) Fredagen den 18 mars 1892. 5:te årg. Prenumerationspris pr år: Idun med Modetidning och kolorerade planscher............ kr. 8: — Idun m. Modet, utan kol. pl. » 6: 50 Idun ensam..................................... » 4: — Byrå î Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr, (Aftonbladets nya hus.) Redaktör ock ntgifvare: FRITHIOF HELLBERG. U tgifningsti d: hvarje helgfri fredag. Annonspris : 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» o. »Lediga platser» 25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv. Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad. Prenumer. sker i landsorten å postanstalt, i Stockholm hos redaktion. Träffas å byrån kl. 12—1. Allm. Telef. 61 47. Lösnummerspris 1 5 öre (vid kompletteringar). 11ÜI et är en af värt gamla '‘Vr systerland Finlands l mest bemärkta ocli dugande kvinnor, hvilkens bild i dag de svenska kvinnornas blad i korthet vill teckna. Ar 1877 inskrels vid Ekenäs’ lärarinneseminarium en elev, som genom sitt sympatiska väsen och sin begâfning blef allmänt afhällen. Denna elev var fröken Vera Hielt, född i Åbo den 13 angusti 1857 och dotter af konrektorn vid Åbo lyceum, Karl Vilhelm Hjelt. Föga anade lärare eller kamrater, bvilken lifsgärning som bief henne förbehållen. Man tänkte vid den tiden knappt pä möjligheten af, att kvinnor skulle lära sig slöjda. Och sannerligen, om våra stammödrar kunde uppstiga ur sina grafvar och se sina döttrar vid hyfvelbänken i färd med hyfvel och såg, de skulle både hissna och häpna, men — tiderna förändras. När nyodlarens arbete rödjande gått fram och banat väg, då är det lätt för andra att träda i spåret. Huru mängen banbrytare för nya ideer har icke vår tid att uppvisa. Särskildt är kvinnosaken en segrande nutidstanke. Vera Hjelt. Mer än en framstående kvinna har genom sitt exempel nedbrutit fördomar och öfvertygat mänskligheten om kvinnors rätt till arbete. För ieke så lång tid tillbaka hade man ännu ganska oklara begrepp om handslöjdens betydelse för uppfostran, äfven inom pedagogernes leder. Ifrån Nääs’ slöjdlärareseminarium och dess hängifne ledare, direktör Otto Salomon, utgick den — för handarbetsundervisningen — pånjdtfödande tanken : en metodiskt ordnad handslöjd är ett mäktigt uppfostringsmedel i den erfarne pedagogens hand. Fröken Vera Hjelt har infört den pedagogiska slöjden i Finland och öppnat ett nytt arbetsfält för den finska kvinnan, nämligen slöjdlärarinnans. Handarbetsundervisniugen var under den gamla regimen införd uti flickoeh folkskolor, men bestod uti ett planlöst famlande efter ett mål, som man visste skulle finnas —- men hvar. Uti många folkskolor undervisades gossarne i bastceh korgflätoing, nätbindning och kappsäcksarbeten, men det var en allmän klagan öfver svårigheten att intressera dem
Källa: Project Runeberg ·
