Sida 109
-7j 7 -" - ", - ;:â > . Jl: 11« yiNNAN «i InilĂ€lH tipi Fredagen 7, 2 tr, hus.) rten Ă„ post- redaktion. BĂ©atrice VĂ©hon-Hal vorsen. Stockholm. Gernandts Boktr.-Aktieb. N:r 14 (224) 5:te Ă„rg. Prenumerationspris pr Ăąr: Idun med Modetidning och kolorerade planscher......... kr. 8: â Idun m. Modet, utan kol. pl. » 6: 50 Idun ensam............................ » 4: â Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. TrĂ€ffas Ă„ byrĂ„n kl. 12â1. Allm. Telef. 61 47. U tgifningsti d: hvarje helgfri fredag. Lösnummerspris i 5 öre. (vid kompletteringar). Amionspris : 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» o. »Lediga platser» 25 öre för hvarje pĂ„börjadt tiotal stafv. UtlĂ€ndska annons. 70 öre pr nonp.-rad. ByrĂ„ : Klara v. Kyrkogata 7 (Aftonbladets Prcnumer. sker i landsorten anstalt, i Stockholm hos ⏠tt gĂ€stspel af mer Ă€n vanligt intresse â tog den 23 mars sin början Ă„ vĂ„r k. opera. Utan föregĂ„ende reklam upptrĂ€dde dĂ„ den hĂ€r hit- tills alldeles okĂ€nda sĂ„n- gerskan fru Beatrice VĂ©- hon, gift med cn i Paris bosatt norsk köpman Hal- vorsen. Det vare sagdt till sĂ„ vĂ€l publikens som sĂ„ngerskans heder, att den hĂ€r alldeles obekanta gĂ€- sten tillvann sig allas sym- pati redan efter de första sĂ„ngfraserna. VĂ„r musi- kaliska publik insĂ„g ögon- blickligen, att den hĂ€r hade framför sig en konst- nĂ€rinna af betydelse, och denna angenĂ€ma öfver- raskning gaf sig sedan luft i en mĂ€ngd inrop- ningar efter första akten, hvilka under aftonens lopp blefvo Ă€nnu talrikare. Det var »Den vilseförda», som den aftonen gafs, och man hade tillfĂ€lle att beundra ett bĂ„de dramatiskt och musikaliskt intelligent ut- förande af Violettas i bĂ„da dessa hĂ€nseenden maktpĂ„liggande parti. Beatrice VĂ©hon Ă€r född i Chicago af franska för- Ă€ldrar. Det nobla och distinkta, som utmĂ€rker de latinska folken pĂ„ det konstnĂ€rliga omrĂ„det, har hon sĂ„lunda mottagit i arf. SjĂ€lf har hon af en â ' i â ; MiSĂĂ frikostig natur begĂ„fvats med en mycket sympatisk sopranstĂ€mma af betydan- de volym. SĂ„ngerskans hemland har försett vĂ„r gamla vĂ€rldsdel med mĂ€n- ga röstbegĂ„fvade konst- nĂ€rinnor, bland hvilka ej fĂ„ skapat sig ett kĂ€ndt namn. Af dessa mĂ„ nĂ€m- nas van Zandt, Marie Durand, Clara Kelloy, Emma Juch, Nordica, Emma Thursby, som hĂ€r har mĂ„nga beundrare, Ella Bussei, Nevada, Val- leria, Valda, Cary, Donita, Vinant, Bailey. Vid sidan af dessa landsmaninnor skall sĂ€kerligen en dag den sĂ„ngerska, som i des- sa dagar upptrĂ€der Ă„ vĂ„r lyriska scen, intaga en vĂ€rdig plats. Bedan nu Ă€r hon kĂ€nd och vĂ€rderad i sĂ€ngens hemland Italien. PĂ„ inrĂ„dan af nĂ„gra musikvĂ€nner i Chicago sĂ€ndes den röstbegĂ„fvade unga flickan till Paris. HĂ€r lyckades hon till lĂ€- rarinna erhĂ„lla en afvĂ€rlds- stadens förnĂ€msta kapa- citeter i den vĂ€gen, den en gĂ„ng berömda sĂ„nger- skan madame Anna de la Grange, som strax förut dragit sig tillbaka frĂ„n scenen för att uteslutande Ă€gna sig Ă„t sĂ„ngundervis- ningen. Det var en grund- lig och omfattande kurs, den unga sĂ„ngerskan hĂ€r