Sida 85

____ muk «P ipN- yiNNAN .... L -^ = ■ = _ ' iÜÜSlilSl ‱ .^-'3 BgHWJTr*l*ti..-'lr . l'i^rr?5^ -vĂŻ- 7 —...........' ■ ==--------=====---------------------------.. -------------------------------------------------------------------- Stockholm Gernandts Boktr.-Aktieh N:r 11 (221) Fredagen den 11 mars 1892. 5:te Ă„rg. Prenumerationspris pr Ă„r: Idun med Modetidning och kolorerade planscher............. kr. 8: — Idun m. Modet, utan kol. pl. » 6: 50 Idun ensam......................................... » 4* — ByrĂ„ : Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr, (Aftonbladets nya hus.) Prenumer, sker i landsorten Ă„ post- anstalt, i Stockholm hos redaktion. Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. TrĂ€ffas Ă„ byrĂ„n kl. 12—1. Allm. Telef. 61 47. U tglfningsti d: livarje helgfri fredag Lösnummerspris 1 5 öre. (vid kompletteringar). Auuouspris : 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» o. »Lediga platser» 25 öre för hvarje pĂ„börjadt tiotal stafv. UtlĂ€ndska annons. 70 öre pr nonp.-rad. i 'MWA t ? ill en af de Ă€ldre 3) stadsdelarne i Stock- I holm, till en liten oeh oansenlig gata, dĂ€r det dock rĂ„der en ganska lif- lig samfĂ€rdsel, till Beri- darbansgatan Ă„ Norrmalm bedja vi Iduns lĂ€sarinnor följa oss. Vi stanna framför ett af denna gatas Ă€ldre hus, n:r 21. En uppmĂ€rksam be- traktare, -— men huru ofta Ă€ro vi uppmĂ€rksam- ma iakttagare, dĂ„ vi van- dra pĂ„ inhemsk mark — skall genast upptĂ€cka or- saken, hvarför vi dröja framför just detta hus. Ofvan dess ingĂ„ng Ă€r anbragt en marmortafla med en gyllene inskrift ej mattare Ă€n att hvar och en pĂ€ den tydligen kan lĂ€sa: »Anna Maria Lenngren, född 1754, dog hĂ€r 1817.» Det var sĂ„ledes i detta hus, som just i dessa da- gar — den 8 mars — för sjuttiofem Ă„r sedan Sveriges yppersta skald- inna utandades sin sista suck. PĂ„ hennes tid fanns framför detta hus, som nu ligger dĂ€r trĂ€ngt och inbygdt, vackra trĂ€dplan- teringar, hvilka gĂ„tt den vĂ€g dylika landtliga an- ordningar i de stora stĂ€- derna i vĂ„ra dagar smĂ„- ningom gĂ„; det gamla huset har mist sitt höga tak och förvandlats till ett tvĂ„vĂ„ningshus, smĂ€rre Ă€ndringar i det inre haf- va vidtagits, men pĂ„ det hela taget Ă€r Ă€nnu den vĂ„ning fru Lenngren un- der Here Ă„r bebodde orub- bad. Det Ă€r ej svĂ„rt att i inbillningen flytta sig tre- fjĂ€rdedels Ă„rhundrade till- baka och kasta en blick in i det trefna hem, i hvilket »Skaldinnan, den för ryklet blyga, Som gömde lagern i sin hus- bĂ„llskorg», var en lika gĂ€stfri som Ă€lskvĂ€rd vĂ€rdinna. Och vid vĂ„r vandring behöfva vi ej taga blott till- flykt till inbillningen för att fĂ„ den tydligaste bild. Vi behöfva endast följa den Ă€nnu i behĂ„ll varan- de bouppteckningen efter fru Lenngren samt upp- gifter efter de personer, som beskrifvit hennes hem. Rummen Ă€ro efter vĂ„r tids mĂ„ttstock rymliga, men lĂ„ga oeh dekorerade i den ljusa, lĂ€tta smak, som var modern vid bör- jan af Ă„rhundradet. FrĂ„n den stora, ljusa förstu- gan med sin rödmĂ„lade vedlĂ„r trĂ€da vi in i mat-

Skannad sida 85