Idun: 1892

Stockholm. Gernandts Boktr.-Aktieb. - - S FT < t k , ,.w ' t• % Hl Ww&ËÊ |p \ f ' hr=^g€~:.'. N:r 3 (213] Fredagen den 15 januari 1892. 5:te årg. Prenumerationspris pr år: Idun med Modetidning och kolorerade planscher........... kr. 8: — Idun m. Modet, utan kol. pl. » 6: 50 Idun ensam.................................. » 4: — Byrå : Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr, (Aftonbladets nya hus.) Prenumer. sker i landsorten å postanstalt, i Stockholm hos redaktion. Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. Träffas â byrån kl, 12—1. Allm. Telef. 61 47. ü tgifningsti d: hvarje helgfri fredag. Lösnummerspris 15 öre. (vid kompletteringar). Aunoaispris : 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» o. »Lediga platser» 25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv. Utländska annons. 70 öre pr nonp.-rad. Hulda Lundin. et är just i dessa dagar 25 är, sedan den kvinna, hvilkens nu allbekanta namn skrifvits här ofvan, först bands som lärarinna vid vår lands folkskolor. Fä anade då, hvad den unga tjuguåriga opröfvade landsortslärarinnan inom en föga aflägsen framtid skulle blifva för vårt folkskoleväsen, och huru hon särskildt, genom sin vakna intelligens och ovanliga energi, skulle binda sitt namn vid en reform, öfverhvilken vi nu med rätta känna oss stolta — vi mena den kvinliga slöjdundervisningen vid Stockholms folkskolor. Det europeiska land, där kvinnoslöjden för något öfver ett årtionde sedan stod högst, var Tyskland, där den s. k. Sehallenfeltska metoden med genomgripande verkningar dä införts vid skolorna. Denna metods grundsats, scm skilde den från den af gammalt brukliga handarbetsundervisningen, gick ut på att alla barnen i hvarje klass samtidigt undervisades i samma arbete. Fröken Hulda Lundin, hvilken genom sin framstående duglighet gjort mm ifes! sig bemärkt inom sin kår, var den, som främst ansågs kompetent, när stiftelsen »Lars Hiertas minne» år 1881 anslog medel till en studieresa, för att lämplig person på ort och ställe måtte taga så grundlig kännedom som möjligt om den Sehallenfeltska metoden. Det förtroende, som bevisades henne, kom visserligen ej heller på skam. Den nya metoden pröfvades efter hennes återkomst först i tvänne af hufvudstadens folkskolor, samtidigt med att kurser för utbildande af lärarinnor under hennes ledning anordnades. Och de första resultatens lyckliga utgång manade alltjämt framåt. Den för vår folkskoleutveckling så nitiske folkskoleinspektören C. J. Meijerberg vanns snart med sin blick för det verkligt praktiska för den unga idéen, och i samråd med öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor gaf han år 1884 Hulda Lundin i uppdrag att i utlandet taga kännedom om en ny metod för undervisning i mått-tagning och mönstertillklippning. I Karlsruhe inhämtade hon denna kännedom, hvil-