Tillbaka Read Runeberg

Idun: 1898

Originalsida 39
Originalsida 39
Originalsida 38
Originalsida 39
38–39

På sidan 39 nämns Karl XII

Sida 39

1 898 IDUN 35 för spetsig för mig!) lägo ett pär böcker framlagda, där de, »som önska göra Deras Kungliga Högheter sin uppvaktning, pläga anteckna sina namn» (du ser att jag citerar!). Till höger var en lång klädhängare, där jag bland en hel hop uniformsrockar — du kan ej tänka dig hur långa! — upptäckte en fruntimmerspäls. När jag kommer hem, skall du få veta, hur den såg ut! Emellertid frågade vår följeslagare, om vi ej ville stiga in i våningen. Vet du, jag har nästan alltid intryck af sådana där, som visa, att det finns blott en sak i världen de riktigt varmt önska, och det Du känner kanske den franske ädlingens råd till en af sina söner, som trädde i hoftjänst? »Quand on est à la Cour,» sade han, »il faut dire du mal de tout le monde, demander toutes les places vacantes et s’asseoir, quand on peut.» Förmig låg det närmast till hands att följa den sista delen af denna beundransvärda filosofi, och jag kan sålunda af erfarenhet försäkra dig, att stolarna vid fönstret i Prinsens rökrum, som vi (en smula hastigt, förstås!) profvade, äro ytterst bekväma. Rummet med sina, om jag ej minus orätt, laxfärgade väggar med grupper af blanka vapen, sina mjuka orientaliska mattor och dem, utom ett af Prins Eugens första arbe ten, en serie djurstudier af Liljefors. »Blå Prinsen» håller af vackra saker, det kunde jag se på mer än ett håll i hans vackra hem. Från rökrummet, hvars enda fönster vätter emot Gustaf Adolfs torg, för äfven en deuxbattantsdörr in till en stor, afiång salong med ljust blå enfärgade väggar. Jag skulle önska, att jag kunde säga dig, hur många fönster detta rum har, men måste till min skam och nesa bekänna, att jag ej minns det. Nöj dig med att de äro många, de som dörrarna. Detta gemak, som ser ut som om det på egen hand, oberoende af arkitekt och måtthäusyn tagit sig för att ■ , »V Långa salongfen, Sega p$ si I i é - M g; ** /-■iaStiSS; -- - - *'• W.; — -V ‘ är att så snart som möjligt blifvaafmed de besökande. Emellertid — denne var ett lysande undantag! Vi gingo in i våningen genom dörren rakt fram, som leder till Prins Carls rökrum. Från tamburen kan man för öfrigt komma in äfven i en lång salong, i matsalen och till ekonomiafdelningen, som jag tyvärr icke såg. Du kan förstå, att den skulle intresserat mig. Nu skall Eders Kärlighet icke vänta, att jag skall förmå beskrifva precis, hur det såg ut i alla gemaken, ty rummen och möblerna voro många, och mitt stackars landsflickeminne är just ej så öfver sig godt, men jag skall göra mitt bästa. en fantastisk österländsk krona i grön brons tilltalade mig. I ett hörn stod en byst af kung Carl den tolfte. Skön var han inte, om han också var tapper som en gud, och utan att vilja säga något oartigt mot hjältekungen, tillstår jag gärna, att jag för min del bestämdt skulle föredraga en annan Carl ! På ena sidan om rökrummet ligger Prinsens skrifrum, i hvilket vi blott gjorde en hastig visit. Jag tyckte det såg ut som ett vanligt ovanligt trefligt herrum med ett stort, skönt skrifbord, mycket papper och böcker, une chaise-longue très longue samt taflor på väggarna. Bland växa till på längden, gör för öfrigt ett mycket elegant intryck. Den förgyllda möbeln är, som du kan se på afbildningen, »i tidig roccocostil» (kan du ej se det, så får du tro mig ■— liksom jag trodde en viss annan auktoritet!). Tyget med crémefärgad botten och blommor ser gladt ut mot guldet och*väggarnas, om en vacker vinterhimmel påminnande blå. Den förtjusande väfda tapet, som hänger till höger öfver soffan, de båda vackra gamla speglarna mellan fönstren i förening med möblernas ganska reguliera placering bidraga säkert^att ge salongen ett visst förnämt tycke, som man eljes sällan återfin-

På sidan nämns Karl XII

Källa: Project Runeberg · ·