Sida 38
5. Kätteriförföljelsen mot Galilei
TA SPRITTS
Mr RNE NTE MG REN SBN RNE
38 JORDEN OCH SOLSYSTEMET.
blunda för den yttre erfarenheten, genomträngda som de voro af en instinkt att icke se och dock tro. Om vi be- tänka, huru medeltidens folk från släkte till släkte upp- fostrats i undergifvenhet för de åsikter, de ärft af högre stående folk, så var det äfven helt naturligt, att man med största allvar kunde söka vederlägga alla förståndsskäl med ett enkelt veto, hämtat ur gamla nedärfda läror. Och man kan ej häller förundra sig, om myndigheterna i sin välmening gingo för långt, då det gälde att försvara öfvertygelser, som för dem själfva och för folket voro heliga, emot den fara, som hotade från vetenskapens sida. Så blef förföljelsen emot de nya idéerna en naturlig följd af den föregående utvecklingen.
Redan Kopernikus var på sin tid utsatt för angrepp. Men dels hade han icke offentligt uttalat sig, dels voro dessa åsikter ännu så sällsynta, att allvarligare åtgärder icke voro af nöden. Man nöjde sig med att göra honom löjlig. Så framställdes han bland annat såsom pajas uti komedier. Martin Luther — hvilken kännetecknade astro- Zogien, eller det då för tiden ytterst vanliga bruket att af stjärnornas lägen förutsäga människors öden, såsom en "fin, om äfven något osäker konst" — skall om Kopernikus hafva fält det yttrandet att: "Den narren vill vända upp och ned på hela konsten Astronomia; men den Heliga skrift säger oss att Josuah befalde solen stå still och icke jorden." På samma sätt framdrogos en mängd andra bibelställen såsom bevis emot Kopernikus, såsom psalm. 93: "Nu är jorden väl grundad och skall icke kunna flyttas", och be- rättelsen om solförmörkelsen vid Jesu död, som varade i tre timmar, hvilket skulle varit omöjligt, om jorden rört sig, 0. s. v. I det stora hela brydde man sig emellertid på: den tiden icke mycket om nyheterna och till och med påfven hade ingenting att invända mot Kopernikus” till honom egnade företal.
Annorlunda gestaltade sig saken i Italien på Galileis tid. Genom Galileis föreläsningar och genom hans stora auktoritet hade de Kopernikanska åsikterna vunnit en så stor spridning, att från kyrkans synpunkt värklig fara ansågs vara förhanden. Åtgärder måste vidtagas och lämpliga medel funnos. År 1542 grundlades af påfven Paul III en undersökningsdomstol, kallad General-Inkvisitions-Kongrega- tionen, hvilken erhöll till uppgift att vaka öfver och be-
Källa: Project Runeberg ·