Sida 39
5. Kätteriförföljelsen mot Galilei
jus pu" pan, CTU 9 M
ju SO Re Ra SR
KÄTTERIFÖRFÖLJELSEN MOT GALILEL 39
straffa alla sådana handlingar, som kunde betraktas såsom brott mot religionen och kyrkan. Den skulle söka återföra till sanningen alla, som förirrat sig och bestraffa dem som framhärdade i förryckthet eller fördömda åsikter. De kardi- naler, som voro denna domstols tjänstemän eller s. k. TInkvisitorer, voro bemyndigade att i hela kristenheten in- gkrida på hvarje ort och mot hvar och en, som gjorde sig skyldig till afvikelse från den katolska tron eller var miss- tänkt för kätteri. De ägde rätt att fängsla och (äfven till döden) döma sådana personer. Det var denna institution, som tog saken om hand.
Galilei hade, som nämt, i Florens förvärfvat sig många ovänner. En ordnad rörelse uppstod där mot honom och slutade med en formlig angifvelse hos påfven Paul IIT mot Galilei såsom kättare och mot de kopernikanska lärorna såsom irrläror. Påfven tillsatte en komité för undersökning af förhållandet, och denna komité utlät sig om de koperni- kanska åsikterna om jordens rörelse, "denna falska Pyta- goräiska lära", såsom varande "vetenskapligt oriktiga och stridande mot den Heliga skrift." Därefter utfärdade Index- kongregationen för förhindrande af åsikternas spridning ett dekret, genom hvilket Kopernikus' värk "Om omloppen"” samt ett arbete af munken Asturica, kallat "Job" och hand- lande om samma åsikter, belades med kvarstad "tills de blifvit rättade". Ett tredje arbete af karmelitermunken Foscarini blef "helt och hållet förbjudet och fördömt", emedan det sökte visa, att de ifrågavarande åsikterna ej stodo i strid med den Heliga skrift. Kopernikus” bok un- derkastades äfven ett par år därefter en granskning och utsläpptes sedan ånyo, rättad i den anda, att den framstälda världsåsikten skulle framträda såsom ett blott antagande utan värklighet. Så ändrad ansågs boken böra tålas, emedan den innehöll "mycket i hög grad nyttigt för det allmänna". De ändringar, som vidtogos, inskränkte sig för det mesta till strykningar af-enskilda ord och uttryck. Så strökos alla ställen, där jorden omtalades såsom en «gtjärna'. Dess- utom insköts uttrycket "hypotesen om"! på alla ställen, där det talades om jordens rörelse.
Galilei hade, då frågan i Rom kom före, genast skyn- dat dit, för att söka invärka på de maktägande. Men han lyckades icke härutinnan. Han mottogs visserligen på grund af sitt stora anseende synnerligen vänligt af kardinalerna
Källa: Project Runeberg ·