Jernvägen Malmö-Kontinenten

dessa bygder kräfva. Den nya jernvägsleden borde äfven kunna för svenska staten medföra beaktansvärda fördelar, i det att det måste ligga i statens intresse, att kontinentaltrafiken medelst en för densamma fullt tidsenlig jernväg föres öfver Malmö, som utgör knytpunkten för södra stambanan och den af staten numera förvärfvade vestkustbanan och som tillika är station för ångfärjetrafiken mellan den svenska sidan och Köpenhamn.

Förslaget mottogs inom den ifrågavarande landsbygden med största sympati, och sedan den 9 Oktober 1896 utfärdats inbjudning till aktieteckning samt stadsfullmäktige i Malmö några dagar senare beslutit å stadens vägnar i företaget teckna aktier för kronor 500,000 (å landsbygden erhölls sedermera en aktieteckning å inalles kronor 175,000 och af enskilda personer i Malmö kronor 386,500), kunde redan den 15 i nyssnämnda månad koncessionsansökan till Kongl. Maj:t ingifvas. Denna ansökan undertecknades af fjorton personer, deribland 7 från Malmö, 4 från landsbygden och 3 från Trelleborg, der förslaget äfven rönt ett gynsamt mottagande.

Samtidigt med koncessionsansökningen ingafs äfven underdånig ansökan om fastställande af ordning för det bolag, benämndt »Jernvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten», till hvilket koncessionssökandena, enligt sitt förklarande, hade för afsigt att öfverlåta en eventuel koncession.

För jernvägsanläggningen hade af öfveringeniören i Malmö, kaptenen H. Holmberg upprättats plan och kostnadsförslag, dervid han för byggnadssättet uppgjort två alternativa beräkningar, den ena afsedd för en hastighet af 60 kilometer i timmen och den andra medgifvande en tåghastighet af 90 kilometer i timmen; och blef uti koncessionsansökningen, i likhet med hvad inbjudningen till aktieteckning angifver, hemstäldt, att den konstituerande bolagsstämman måtte få