Sida 10
Företal.
Många af dem som resa på jernvägar, inbädda sig i kupéernas mjuka dynor, fröjda sig åt de punktliga affärderna, yttra sig högst missbelåtet öfver några minuters senare ankomst, förhasta sig i sina omdömen öfver förvaltningens duglighet eller oduglighet, äfvensom öfver konduktörens och dörrvaktarens mer eller mindre höfliga uppförande, anse jernvägsdirektören såsom en slags högre öfvertillsyningsman, erfara visserligen i det hela ett behag uti, att det går och »går fort», och att de bespara tid och penningar på resan; men hysa på intet vis någon önskan att lära känna de krafter, som måste sättas i rörelse, innan ett tåg kan punktligt afgå samt fort och punktligt framkomma. Många äro äfven de, som inse, att mekanismen i detta mäktiga befordringsväsende icke kan vara utan allt intresse, att det måste erfordras mer att sätta ett tåg i rörelse, än att blott gifva ett tecken och låta lokomotivets pipa ljuda, samt att det behöfves en sorgfällig samverkan af tekniska och administrativa åtgärder, för att millioner personer och millioner centner varugods skola kunna så säkert och jemt afgå och ankomma; och flere bland dessa önska säkerligen att, om ej grundligen studera, åtminstone få ett begrepp om organismen i detta tidsandens mäktiga verktyg. Frågar åter en sådan person efter en bok, der han kan erhålla denna kännedom, skall man uppräkna för honom titlarne på en mängd förträffliga
