Sida 3
Första afdelningen.
Om de konstgjorda gödselämnena i allmänhet.
1. Naturvetenskaplig grundläggning.
Skola växterna trifvas och gifva hög afkastning, är ett nödvändigt villkor, att de i jorden finna föda i till- räcklig mängd. De näringsämnen växterna uppsuga med rötterna äro: vatten, kväfve, fosforsyra, kali, kalk, mag- nesiumoxid, järnoxid, svafvelsyra, klor, natron och kisel- syra. Om något eller några af de 8 förstnämda ämnena saknas, lida växterna af hunger och föra ett tynande lif; och det hjälper icke, att alla öfriga växtnäringsämnen fin- nas i öfverflöd. Växten dör hungerdöden lika fort, om endast ett näringsämne saknas, som om två, tre eller alla näringsämnen saknas. Man kan odla en växt under sådana förhållanden, att han får alla näringsämnen i öfverflöd utom ett, t. ex. kväfve. Fröet gror då och växer, så långt kväfveförrådet i fröet räcker. Men bladen blifva ljusgröna och skrumpna, och plantan uppnår, ehuru den kan hållas vid lif i månader, endast en höjd af några centi- meter. Tillsätter man då kväfve, så börjar en hastig till- växt, och växten får ett kraftigt utseende med mörk- grön färg. :
Om jorden lider brist på något af de nödvändiga växtnäringsämnena, så måste skörden blifva klen — klenare ju fattigare jorden är på ifrågavarande närings- ämne. I så fall skulle man, genom att tillföra det närings- ämne som brister, kunna betydligt öka jordens afkastning. De flästa af ofvan uppräknade växtnäringsämnen finnas vanligen i öfverflöd i jorden. Brist råder dock ofta på
