Sida 9
L | ) b i
te ——L 6 me IST tg Tr FÄSTA DRRERIRSIRRT å OR FOT RP SSE VTAITMERT ATA —TiS5SSESSESrnÖeis=E] ET —E55[jöit EBeoi;ä|éå4åtS T1£9119- TG
FOSFORSYRERIK KONSTGÖDSEL. 9
Man kan sålunda tryggt påstå, att det lönar sig att använda konstgjorda gödselämnen på den svenska jorden, och att de konstgjorda gödselämnena utgöra ett medel för den insiktsfulle jordbrukaren att väsentligt öka netto- behållningen af sitt jordbruk.
3. Fosforsyrerik konstgödsel.
Olika slag af fosforsyregödsel.. Denv fosforsyrerika konstgödseln kan indelas i 4 hufvudslag: superfosfat, pre- cipitat, råfosfat (benmjöl, apatit m. m.) och tomasfosfat, som ock kallas tomasslagg eller tomasmjöl.
Med afseende å den kemiska sammansättningen be- står skillnaden mellan de olika slagen däri, att de inne- hålla mer eller mindre kalk i förening med fosforsyran. På en viss mängd fosforsyra innehåller superfosfat 1 del kalk, precipitat 2, råfosfat 3 och tomasfosfat 4 delar kalk.
Superfosfat löses i rent vatten och sprides därför lätt i jorden, men upptar i jorden kalk, så att det får samma sammansättning som precipitat. Precipitat och tomasmjöl lösas i sådant vatten, som innehåller kolsyra eller upp- lösta salter.
Råfosfater. För att erhålla den för landtbruket så dyrbara fosforsyran hafva både vetenskapsmän och prak- tici flitigt letat efter fosforsyrerika ämnen öfverallt på jorden, och sökandet har ej varit fruktlöst. Många olika råfosfat brytas nu och bearbetas på vidt skilda delar af jordklotet. ;
Kreatursben innehålla mycket fosforsyra och ha länge- användts som gödsel. På Sydamerikas stora gräs- slätter finnes utomordentlig tillgång på kreatur, men där råder stor brist på bränsle, hvarför bland annat kreaturs- ben användas vid eldning. Den sålunda uppkomna askan användes till gödsel. Ben kolas och användas vidsocker- fabrikation till rening af sockret. Då benkolet blifvit obrukbart härtill, uppkommer ett fosforsyrerikt affall, an- vändbart som gödsel. I kalkstenshålor har man anträffat icke obetydliga mängder fossila ben.
