Sida 123
DEN FÖRSTA DAGSMARSCHEN, 79
och jord mellan dessa genom de täta regnen blifvit bortspolad; stenläggningen i dess närvarande skick är således blott till hinder för samfärdseln. Sista hälften af vägen är däremot ganska god.
Efter en och en half timmes färd anlände vi till utkanten af Rescht. Här hade stadens öfriga myndigheter samlats för att önska beskickningen välkommen, Här mötte äfven ett dussin »ferrascher», d. v. s. härolder, klädda i blåa rockar, som sedan gingo vid sändebudets vagn, samt ungefär hälften så många »schatirs> i röda rockar och med långa spön i händerna. Dessa senare gingo på sidorna om de tre vagnarna, och deras uppgift var att ständigt hålla passagen fri, att köra bort nyfikna och att hålla tiggare och dervischer på afstånd.
Vår väg förde genom de långa, smala basargatorna. Vagnarna körde nu enligt etikettens bud blott i gående. En brokig massa menniskor hade samlats på gatorna och de öppna platserna eller stodo i basarernas stånd. Många helsade vördnadsfullt, men de flesta betraktade oss endast med nyfikenhet och förvåning.
Efter en stunds långsam körning stannade vagnarna framför general Mudjib us Sufferah's hus. Genom en hög portal, där några krigare skyldrade gevär, stego vi ini en trädgård, där samma heder bevisades oss. I en stor, mattbelagd och med talrika ljuskronor försedd salong välkomnades vi af generaltulldirektören och borgmästaren, general Mirsa Fatullah Khan, Bejlerbej. — I förbigående må nämnas, att Persien är otroligt rikt på generaler. Så var t. ex. vår värd, Mudjib us Sufferah, som är högst tjugu år gammal och snarare liknar en skolpojke, det oaktadt general; han bär också den grad af sol- och lejonorden i briljanter, som endast tilldelas generaler, samt därtill ett bredt, hvitt och rödt sidenband öfver bröstet.
Midt på golfvet stodo på fem kolossala träbrickor femtio fat, rågade med den persiska sockerbagerikonstens alster. Sedan vi smakat på dessa s. k. schirini, druckit te och scherbet, visade man oss våra sofrum, som voro belägna en trappa upp. Ett mindre var afsedt för chefen och ett större för oss andra.
Källa: Internet Archive ·
