Sida 195
AUDIENS HOS SCHAHEN. 139
bar. blåa glasögon i guldbågar, men tog af dem, då vi stodo inför honom. Han förblef hela tiden stående, och enligt etiketten behöllo vi hattarna på under audiensen.
Sedan tolken kungjort, att ett sändebud från H. M. konungen af Sverige och Norge anländt i ett särskildt uppdrag, framträdde envoyén Treschow och uppläste med ljudelig stämma ett anslående tal, som punkt för punkt öfversattes af tolken. Man märkte dock tydligt, att schahen förstod innehållet själf,
ty esomoftast nickade han belåtet eller smålog, redan innan .
tolken hunnit framsäga öfversättningen. Då talet var slut, öfverlemnade envoyén konungens bref samt därpå ett smakfullt utfördt etui. Schahen tog egenhändigt emot båda och öfverlemnade etniet till tolken, som höll det, medan han själf öppnade det. Då han fick se Serafimerordens insignier, ljusnade hans drag, och han utropade helt förnöjd: »chejli chob; chejli chob!» (mycket bra, mycket bral!). Särskildt kedjan tycktes ådraga sig hans uppmärksamhet. Därpå tillslöt han åter etuiet, och tolken ställde det på en liten sammetsstol.
Schahen framförde nu sitt tack genom tolken. Det hade gladt honom innerligt att mottaga denna utmärkelse af konungen, och han vore öfvertygad om att det goda förhållande, som ständigt rådt mellan de båda rikena och deras konungar, genom denna beskickning skulle blifva ännu fastare. Afståndet vore visserligen långt, men detta hindrade icke, att han kände sig helt nära de båda nordiska länderna och deras vittre, vidtbereste konung. Det som framför allt väckt hans sympati, var konungens vidsträckta resor, om hvilka han tagit noggrann kännedom och som han följt med lifligaste intresse och beundran. Själf hade han rest mycket i Europa, men tyvärr ännu ej hunnit besöka Sverige och Norge, och då han alltid lifligt intresserat sig för dessa båda länder, önskade han att inom kort få se dem. De skulle utgöra målet för hans nästa europeiska resa.
Envoyén Treschow bad schahen vara välkommen till Skandinavien och tackade för den stora heder han därigenom skulle bevisa de nordiska rikena.
I förbigående må nämnas, att någon sådan färd väl knappast torde komma att ega rum, ty genom sin sista europeiska
Källa: Internet Archive ·
