Sida 226
164 TJUGUFJÄRDE KAPITLET.
vernörerna i gränsprovinserna att träda i omedelbar förbindelse med det angränsande landets guvernörer, att skicka dem ambassader med presenter, att mottaga sådana och att gemensamt öfverlägga om gränsangelägenheter. I de flesta fall afsändes dock inga sådana beskickningar utan särskilda instruktioner från hofvet.
Någon gång inträffade dock, att en asiatisk ambassad anlände till det persiska hofvet; särskildt voro de, som kommo ifrån Indien, mera lysande än de öfriga. I ett bref från Isfahan beskrifver Pietro della Valle 1619 de gåfvor, som af en indisk ambassadör öfverlemnades åt Schah Abbas. >»De ut-
gjordes af 29 kameler lastade med säckar, hvilka, såsom jag
tror, voro fyllda med tyger eller fina kläden, som förfärdigas i Indien. Man såg också en stor paviljong, som var helt och hållet förgylld och utmärkt vacker och som kunde söndertagas i flera delar, hvilka buros af olika personer — jag vet icke huru många svärd och andra vapen, prydda med dyrbara stenar, som funnos där — vidare mer än 200 fat, liknande bäcken, fyllda med sådana turbaner, som användas i Persien, ty det är i Indien, som dessa vanligen tillverkas; och i hvarje bäcken funnos fem eller sex sådana; en djurtand, som var särdeles stor, som bars af två män och utan tvifvel härstammade från en elefant eller en fisk. Fem indiska vagnar utgjorde en del af gåfvan och afslöto tåget. De hade blott två hjul och voro betäckta med siden och guld; de voro förspända med hvita oxar, mycket rena och putsade samt öfverhöljda med brokiga tyger.
Vagnarna åtföljdes af en mängd besynnerliga och märkvärdiga djur, nämligen af två, som kallas chieughieuden. Men jag tror, att det var två noshörningar, ty man sade mig, att de ibland kämpade med elefanten. Där fanns ett annat djur, liknande en buffel, med mycket långa och särdeles egendomliga horn. Men jag tror säkert, att detta var ett djur af något helt annat och besynnerligt slag, hvars namn man i dessa trakter icke känner till. Man såg dofhjortar och andra sällsynta hjortar af flera arter; vilda åsnor af ljus färg; en vild get, som hade tre ben, af hvilka två sutto framtill på sin vanliga plats, men det tredje undertill på baksidan: Åtta eller
Källa: Internet Archive ·
