Sida 28
6 5 FÖRSTA KAPITLET.
och Vitosch's bergskomplex kunde således icke skönjas. Under det att vi sedan hvilade i våra präktiga sofvagnar, där vi inom kort vaggades till sömn af tågets monotona susande, passerade vi Filippopel och Adrianopel och vaknade följande morgon i ett ödsligt landskap, där hvarken åkrar eller välmående byar stodo att upptäcka. Blott sällan sågos hjordar af svarta bufflar eller grå oxar, än mera sällan någon halmtäckt hydda och i dess närhet ett par kringströfvande turkar. Ögat spejar förgäfves efter träd och odlingar — öfverallt möta samma ödsliga och enformiga bilder. Både naturen och menniskorna tyckas ligga i dvala, och här ser man en bekräftelse på det gamla ordspråket, att »hvarhelst turkar draga fram, växer ogräs i deras spår».
Efter mångfaldiga krökar och :bukter och efter att en stund hafva smugit sig utmed Marmarasjöns strand, ilade tåget ändtligen in genom Stambuls gamla mur, och klockan 4 på eftermiddagen den 23 april: voro vi framme i Konstantinopel, där vi gjorde oss hemmastadda på »Hötel Royal», som nu anses vara det bästa i staden. |
Redan samma afton voro vi inbjudna till den svensknorska ministern, envoyén Reuterskiöld, och hade den glädjen att hos honom sammanträffa med Persiens ambassadör i sultanens hufvudstad, Mirsa Mohsin Khan Muin-el-Mulk, bekant från orientalistkongressen i Stockholm och Kristiania. Det var nämligen han, som af schahen fått i uppdrag att representera Persien och att till konung Oscar öfverlemna persiska husorden, Timsal Humajun. Liksom den svensk-norska räknade äfven den persiska beskickningen fyra medlemmar, nämligen, förutom chefen, schahens diplomatiska agent i Egypten general Nedjeff Ali Khan, sekreteraren vid ambassaden i Konstantinopel Novrus Khan och andre sekreteraren därstädes Hassan Khan.
Och härmed började en hel följd af lysande fester och härliga utflykter, af hvilka några må utgöra föremål för de följande kapitlens innehåll.
Källa: Internet Archive ·
