Sida 424
336 TRETTIOÅTTONDE KAPITLET.
schahens handsekreterare bo. Det sista i raden hyser schahens garderob.
Denna tältordning är väsentligen densamma, som användes redan af Cyrus, ehuru af honom endast under krigstid och då i ofantligt mycket större skala. Det är egendomligt att se huru samma bruk och vanor, som enligt historien herskade inom det persiska hofvet för 2400 år sedan, ännu i dag bibehålla sig, utan att den oerhördt stora tidsskillnaden förmått . göra sitt inflytande i nämnvärd grad gällande. Hos Xenofon heter det: »Cyrus vidtog genast anordningar att emot morgonen uppslå sitt tält. Därpå var det första som han fastställde, på hvilket afstånd från det kungliga tältet lansbärarne skulle lägra sig; därpå anvisade han bagarne deras plats på högra sidan, kockarne på venstra, hästarna på den högra, lastdjur och allt det öfriga på den venstra. Allt var så ordnadt, att hvar och en kände sin plats till mått och ställe. Då de påpacka, så hopsamlar hvar och en de husgerådssaker, som han behöfver, och andra lägga dem på lastdjuren; så att alla packdrängarna på ett ögonblick infinna sig hö$ de djur, som de hafva att föra, och hvar och en påpackar sina. Så behöfver man för att nedtaga ett tält så mycket tid som för alla. På samma vis tillgår det vid aflastningen.»
Äfven de som lagade maten i lägret hade sina bestämda platser.
>Själf lät han först uppslå sitt tält i midten af lägret, såsom den säkraste platsen; därpå hade han enligt sin vana de trognaste omkring sig. Rundt omkring dessa voro i en krets ryttarne och vagnförarne. Till höger och' venster om honom och om ryttarne var platsen för peltasterna; platsen framför och bakom honom intogo pilskyttarne.»
Alla anförarne hade tecken på sina tält, så att de voro lätt igenkänliga, ifall Cyrus ville skicka efter någon."
Af schahens omgifning må följande personer nämnas. Emin-e-Saltanet är hans garderobier och gift med storvesirens syster. Sadik-e-Saltanet är chef för sadelkammaren. 'Kadscharprinsen Mohamed Hassan Mirsa Miraschor är öfverhof-
> Xenofons Cyropädi, Bok VIII, kap. 5. «
Källa: Internet Archive ·
