Tillbaka Read Runeberg

Kungliga Svenska vetenskapsakademiens årsbok

Originalsida 292
Originalsida 292
Originalsida 292
Originalsida 293
292–293

Sida 292

292 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910.

delningen af Svensk författningssamling. Riksarkivets anseende var icke heller den tiden stort; man betraktade det som »kansliets sophög». Lokalerna voro också därefter. De befunno sig i nordvästra delen af slottet i en mellanvåning en half trappa upp med ingång från Lejonbackshvalfvet. Chefen hade ett rum åt borggården, de öfriga tjänstemännen ett annat åt Lejonbacken och de små fönstren gingo ned till golfvet; ett tredje ännu mindre rum inrymde några arkivalier och böcker. Som förvaringsrum disponerades i öfrigt några delvis fuktiga hvalf på olika ställen i slottet, de förnämsta, af hvilka ett fortfarande användes af riksarkivet, en trappa ned under nordvästra slottsflygeln. Äfven tjänstemannapersonalen lämnade i midten af 1830-talet mycket att önska. Chefen, kanslirådet Liljegren, var mera forn- och runforskare än arkivman eller historiker. Hans närmaste man, aktuarien Forsslund, ansåg sig ha blifvit förbigången genom Liljegrens befordran och hade föresatt sig, säges det, att ingenting göra inom verket, en föresats, som han också lär ha troget hållit. Förste amanuensen kammarjunkare Silfversparre måste snart taga tjänstledighet på grund af dåliga affärer och oordentligt lefnadssätt och andre amanuensen N. Arvidsson hade sina hufvudintressen i tidnings- och teatervärlden. Några yngre forskare syntes icke till, men Geijer och Fryxell arbetade tidtals i arkivet. Då inträffade Liljegrens död den 2 juni 1837 och det stora omslaget i arkivets historia följde. Den 14 juli samma år förordnades förre landshöfdingen Hans Järta till riksarkivets chef med rätt att använda den för riksarkivarien på stat anslagna lönen dels i allmänhet till befordrande af arbetets drift inom verket, dels mera speciellt till beredande åt riksarkivet äfven för framtiden af tillgång på kunniga och skickliga tjänstemän. Järta afgaf den 20 okt. ett med rätta berömdt betänkande angående riksarkivets skick och anstalter till dess upprätthållande. Han framhöll där bland annat att, om riksarkivet bättre än dittills skulle svara mot sin bestämmelse, borde det fördelas på minst två departement eller afdelningar, den administrativa och den historiska. Den förra skulle skötas af aktuarien Forsslund, som fick expeditionssekreterares titel, med biträde af de två ordinarie amanuenserna. För att bilda den historiska afdelningen skulle anlitas den nyutnämnde riksantikvarien B. E. Hildebrand, för hvilken Järta fattat stort förtroende, och som biträden

Källa: Internet Archive ·