Sida 42
IV. Viljelifvet
42 VILJELIFVET. föreställningen om att äga ett äpple. Härtill knyter sig känslan af lust vid detta tillstånd. Jämte syftemålsföreställningen finnes såsom dess kon- trast föreställningen om det tillstånd, som skall uppstå, om viljeyttringen icke äger rum, samt olusten eller den mindre lusten vid detta tillstånd: att vara utan äpplet och afsak- naden därvid. Syftemålsföreställningen med dess känsla utgör det positiva viljemotivet; den kontrasterande föreställningen med dess känsla utgör det negativa viljemotivet. 2. Rörelseföreställningen eller föreställningen om den rörelse, som skall utföras, för att ändamålet må vinnas: armens utsträckande och fingrarnas grepp om äpplet. 3. Viljeimpulsen eller den egentliga viljeakten, hvar- igenom viljan bestämmer sig till utförandet af denna rörelse. 4. Muskelrörelsen. Detaljerna af denna, såsom sam- mandragningen af de särskilda musklerna i fingrarna, ordnas dock icke af viljan utan ske mekaniskt liksom re- flexrörelser. Muskelrörelsen kan uteblifva, såsom vid för- lamning, men viljeakten har dock ägt rum. Icke alla viljeakter afse att framkalla kroppsrörelser. Viljan kan äfven rikta sig på våra inre medvetenhetstill- stånd, såsom vid tankearbete. Man kan därför skilja mellan yttre och inre viljeyttringar. § 26. Lägre och högre former af viljeyttringar. Syftemålsföreställningen kan vara mer eller mindre bestämd och mer eller mindre kombinerad med andra föreställningar. 1. Då syftemålsföreställningen är mycket obestämd, har viljan formen af drift. Här är det negativa motivet mera framträdande än det positiva. Själfva obehaget i ett tillstånd drifver till en viljeakt, utan att någon be- stämd föreställning finnes om ett nytt tillstånd, som åsyftas.
Källa: Project Runeberg ·