Sida 43
IV. Viljelifvet
VILJELIFVET. 43 Djurens instinkter äro medfödda drifter, hvilka gifvit upphof till en serie af mekaniska men ändamålsenliga rörelser. Dessa rörelser äro alltså olika reflexrörelserna däri, att de icke utlösas omedelbart af en fysisk retning utan af ett motiv, men likna dem däri, att de försiggå utan föreställning om vare sig målet eller sättet för rörelsen. Man har förklarat deras uppkomst på samma sätt som reflexrörelsernas. 2. Då syftemålsföreställningen är bestämd men isolerad, kallas viljan begär. Begäret bestämmes ensidigt af en viss föreställning. Fölet, som första gången vill stilla sin hunger, ledes af en drift, men hästen, som ser fodret och vet, hvad han åstundar, ledes af ett bestämdt begär. Drift och begär motsvara tillsamman den elementära känslan. 3. Då syftemålsföreställningen är bestämd och kom- binerad med föreställningen om andra hänsyn, yttrar sig viljan såsom vilja i inskränkt mening. Viljan bestämmes på detta stadium ej ensidigt och ovillkorligt af ett enda motiv, utan af flera, och träffar mellan dem ett val. En dylik viljeyttring är en vaThanä- ling eller handling i egentlig bemärkelse. Barnets första ingifvelse, då det ser ett äpple och fattas af begär efter det, är att taga det; men då framträder föreställ- ningen om fadern, som förbjudit det, och ett val göres mellan de båda motiven. Medan motiven vägas emot hvarandra, pågår öfverläggningen; när ett motiv segrar, göres beslutet. Föresats är ett beslut att framdeles utföra eller icke utföra något. § 27. Viljans frihet. Alla äro ense om att skilja mellan en relativt ofri vilja i den mening, att viljan behärskas ensidigt af ett enda motiv, vanligen det närmaste intrycket, och en fri vilja i den mening, att viljan bestämmes allsidigt af många motiv och särskildt af de konstanta motiv, som ligga i hennes karaktersegenskaper, och på grund däraf icke är en slaf under tillfälliga motiv. Den hypnotiserade eller af en fix idé behärskade är salunda
Källa: Project Runeberg ·