Sida 178
Sverge.
Sftg broder, s&g, om du det landet k&nner, som såg dig fOdas, såg dig v&xa opp, det landet dar med fr&nder och med v&nner, med värld af minnen och med vftrld af hopp
det landet dftr emellan fjäll och vågor, med sommarnatt, som kläder sig i ljus, med vinterkväll belyst af norrskenslågor, med skogars allvar och med älfvars brus?
O fosterland, o Sverge, vana moder! Hur i^arran an vi dväljas från din kust, för dina skogar, sjöar, bårg och floder vårt hjärta slår af längtan och af lust.
Du är oss kär, du stolta mor, du sköna, där du med glansen af en evig is vid polens gränser vill din hjässa kröna, och där du ler i Kvickjocks paradis.
Digitized by VjOOQIC
Källa: Internet Archive ·
