Sida 194
fIgELN med SEGERSTENBN, sprängörten och LIFSXMNET. 179
HSt bör påpekas, att alla dessa anförda fåglar, undantagandes den sist omtalade, hvars sten uppgifves vara brokig, alltid sägas ega en röd sten. Vi torde nämligen däraf kunna draga den slutsatsen, att segerstenen egentligen och ursprungligen bär denna f&rg.
Det bör ej förvåna, om segerstenen vidare ansetts finnas i den fågels besittning, som i den historiska tidens myter framfbr andra tillägges Zevs-Jupiter. Redan klassiska skriftställare i början af vår tidräkning såsom Plutarkos, Dioskorides, Plinius m. fl. veta att förmäla om örnstenen, och medeltida och senare författare följa dem i spåren. Denna sten, hvilken möter inom skotsk och isländsk folktro, anses kunna påträflFas i örnens näste, dit fågeln bringar honom för att befordra äggens kläckning och afhålla ormar. Stenen tros främja och gagna vid barnsbörd. På Island kallas den lausnarstein och synes där utgöras af i land drifna frön af någon tropisk baljväxt. 1
Egendomligt nog möter en fågel såsom innehafvare af segerstenen äfven inom den judiska sägnens område. En rabbinsk saga förmäler nämligen, att Salomo förskaffade sig den bärg splittrande och klyfvande understenen schamir på det sättet, att han lät uppsöka en tjäders (eller orres?) näste och tillsluta detta med ofärgad kristall. Då den återkomne tjäderhanen nu icke förmådde komma till sina ungar, flög han bort och hemtade stenen schamir, hvilken han satte mot kristallen för att sönderspränga denna. Men med det samma upphofvo Salomos sändebud ett skri, så att fågeln i förskräckelsen släpte kraftstenen, hvilken de oförtöfvadt bemäktigade sig. * Man märke, att så väl tjäder- som orrtuppen — h vilkendera nu afses är svårt att afgöra; man vore mer benägen att på grund af hans svarta färg och klufna stjärt tänka på den senare — utmärkas genom sina högröda ögonbryn, till hvilka således den för segerfågelns hufvud utmärkande röda färgen i detta fall fått inskränka sig. Sagan är, såsom ses, för öfrigt i hufvudsak fullkomligt lik dem, som förtäljas om den svarta hackspetten.
» G. F. Black: anf. npps. sid. 505—506. ' J. Gbimm: anf. arb. sid. 925.
Digitized by VjOOQIC
Källa: Internet Archive ·
