Sida 205
190 fAqbln med seöerstenen, sprängörten och lifsämnbt.
tydligen nära ljungelden, hvilken ju föregår och bebådar rägnskuren. I Holland liknar man ock det första åskdundret vid galandet af en tupp,^ och flere folktro- och mytforskare hafva kommit till den slutsatsen, att tuppen varit Tors, åskgudens, fågel. Men tuppen är, såsom vi sett, i sin egenskap af mytisk fågel en efterträdare till hackspetten — liksom denne var det fruktbärande trädets, blef tuppen sädesfältets själsham^ — och Tor, fruktsamhetsguden, äringsguden, är sannolikt till sitt ursprungliga och egentliga väsen den samme som Ty, hvilken motsvarar Zevs, hvars egenskap af trädgud vid Dodona vi känna.
Såsom jag i min denna undersökning föranledande uppsats Såkaka och gullhöna, sid. 35 o. f. påvisat, var det i Norden under senare järnåldern mer en gudinna än en gud, som ansågs innehafva lifsdrycken.* Denna växtlighets-, ärings- och lifsgudinna, hvilken i likhet med den gamla lifsguden samtidigt äfven var dödsgudinna, kristnades under namnet Gertrud, och åt henne egnades så väl i Sverge som i Norge svartspetten, hvilken ock därför kallas Gertrudsfågel. Till undvikande af vidare upprepning vill jag med erinran om, att Gertrud ock är den samma som skogsgudinnan, skogsrån, och att man plägade offra åt spillkråkan såsom skogsråns fågel, inskränka mig att hänvisa till hvad jag i anförda uppsats i föregående häffce af dessa Meddelanden (sid. 35 o. f.) anfört. Härtill må dock fogas det tillägget, att så väl lifs- och dödshelgonet Gertruds som drakdödaren, lifs- och dödsängeln Mikaels dagar en gång i den kristna kalendern nästan i omedelbart samband med hvar andra förlagts till midten af Mars' (Tors) månad, hvilken, såsom vi sett, ock med skäl kunnat egnas hackspetten, likasom den följande egnades göken, ör vandils fågel. Den 15 mars blef dock senare, efter år 813, lifsstaf- och Kristusbäraren Kristoforos' dag, under det ärkeängeln Mikaels dag förlades till tiden för Johan-
* J. ScHBijNEN i Volkskunde. Tijdsehrift voor Nederlandsche Folklore. 13 Jaarg. Gent 1900—1901. S. 104.
« Jfr t. ex. förf:s anf. upps. Fastlagsriset, sid. 266 och 273 m. fl.
* Jfr ock förf:B anf. upps. Lussi, företrädesvis sid. 35—36, samt äfven förfrs anf. upps. Kärlvagnar från forntiden.
Digitized by VjOOQIC
Källa: Internet Archive ·
