Sida 23
ARTUR HAZELIUS.
med något allmogekonstens alster. Redan från början måste sålunda Hazelius för sin skapelse vidkännas personliga uppoffringar, som jämte mödorna troget delades af hans hustru, så länge det förunnades honom att ega henne vid sin sida. Hennes tidiga död, redan år 1874, stälde honom ensam med en späd son och kom honom att hängifva sig åt arbetet med en ifver, som icke visste af rast eller ro. Tidigt trädde andras hjälpsamhet till hans sida; och ej minst beundransvärd blef framdeles hans förmåga att af denna hjälpsamhet locka ständigt nya, ständigt större tillskott, alt under det han i samlingarna helt insatte den förmögenhet, som efter föräldrarnes död tillföll honom.
Från det egna hemmet öfverflyttade Hazelius sina hastigt växande samlingar först till några små af honom hyrda rum vid Kungsbacken, där den första anspråkslösa utställningen egde rum, och därifrån redan i början af år 1873 till den s. k. södra paviljongen, nr 71 vid Drottninggatan. Här började han genast utföra den plan, som enligt hans öfvertygelse »mer och mer måste vinna efterföljd i andra stora etnografiska och kulturhistoriska museer>. För att föremålen måtte väcka större intresse, säger han, borde man se dem i deras användning, se bohagen i själfva stugorna, se huru dräkterna buros. Hela folklifsbilder borde framställas, hvarigenom ett lifligt intryck kunde vinnas af befolkningens lynne och seder. Enligt den sålunda uttalade principen anordnades de första interiörerna. Allmogeafdelningen ansåg Hazelius såsom det nybildade museets hufvudafdelning. Det rent folkliga elementet utgjorde dess utgångspunkt. Men planen vidgades alt mera. Skråtiden, handtverkarnes och de högre ståndens lif rycktes med inom ramen, och snart voro äfven grannländerna, främst Finland, Norge, Danmark och Island, representerade i den »Skandinavisk-etnografiska samlingen», såsom den till en början benämdes. Ar 1880 utbyttes namnet mot »Nordiska museet».
Nya lokaler anskaffades; men redan hade samlingarna vuxit till den grad, att behofvet af en egen verklig museibyggnad alt mer gjorde sig gällande. Redan år 1876 lyckades H£bzelius åvägabringa ett upprop, undertecknadt af ett stort antal ansedde män^manande
Digitized by VjOOQIC
Källa: Internet Archive ·
