Sida 270
SVENSKA ALLMOGEDRÄKTER. 2.
251
Ett snart sagdt oumbärligt bihang till handklädet och psalmboken var om sommartiden kryddakvasten, en bukett af hvita »däsmerosor> (Malva moscata), »kammelablomster» (Matricaria chamomilla), salvia, »tyska nätler» (citronmeliss), åbrodd, lavendel m. fl. starkt Ixiktande örter från »roselannet» utanför stugväggen, hvilken bukett nnder de vanligtvis långa predikningarna fick tjänstgöra som stimulerande medel. För detta ändamål brukades äfven kryddadosan,
50. >Mudder> af rödt skinn,
fr&n Hvetlandatrakten. Med Gustaf IV Adolfs monogram. V4 af nat. storl. Origin. i Nordiska museet.*
som fyld med sockergryn, kanderad kummin, ingefära, kryddnejlikor m. m. under gudstjänsten kretsade mellan kvinnorna i kyrkbänkarna. De, som hade god råd, bestodo sig med kryddosor af silfver {bild 51), vanligen ovala och å lockets öfversida prydda med färgade glasstenar i filigransomfattning; eljest nöjde man sig med mer eller mindre rikt utstyrda lackerade pappdosor. En kryddosa skulle man nödvändigt hafva. Tydligen är det rokokotidens bonbonniérer, som i denna form gingo igen bland allmogebefolkningen.
1 Nr 58,539.
Digitized by VjOOQIC
Källa: Internet Archive ·
