Sida 271
252
SVENSKA ALLMOGBDRXKTBR. 2.
Ett lån från de högre folkklasserna voro äfven svampedosera^ i hvilka man förvarade en liten svamp, fuktad med >låktevatten>, eau de cologne, den enda parfym allmogen vid denna tid kände till. Liksom kryddosoma voro svampdosoma ofta af silfver, än runda eller ovala, än etuiformiga och ej säUsoi små praktstycken i barock- och rokokotidens konstsmak.
Jämte handklädet brukade kvinnorna vid sina kyrkbesök medföra ett hemväfdt kläde, hvilket anmärkningsvärdt nog kallades näsduk, men användes såsom skydd fbr det hvita hufvudklädet mot damm och regn under färden till och från kyrkan.
Hvad slutligen utstyrseln med smyckeföremål angår, utmärkte sig östrahäradskvinnornas dräkt vid den tid, hvarom nu är fråga, genom en påfallande torftighet. Huru förhållandet gestaltat sig under en ännu äldre tid känna vi ej. Några fynd, som kunna belysa föregående århundradens silfverprydnader, hörande till denna bygdedräkt, hafva icke påträffats, trots det att Östra härad hör till de noggrannast undersökta områdena i Småland. I ett annat sammanhang hafva vi förut omtalat löffästet; tillägga vi Idsalänken^ pärlbandet och örringarna, torde alla de smycketyper, som i mannaminne förekommit härstädes, vara uppräknade.
Löffästet (bild 44 och 53), som antagligen hade de älsta anorna — dess förekomst i så vidt skilda bygder som Schweiz, Tyskland, Danmark, Norge och Sverge peka häråt — bestod af en gjuten eller uthuggen sköld kant med spänntorn, ett kronliknande öfverstycke och små skålformiga hängen, >löv», alltid udda till antalet, i växlande mängd från 3 till 15, beroende på fästets storlek. Egde man ett par sådana fästen, bUros de samtidigt, det ena i baxmklädet, det andra i ' Nr 63,111. Arbetad af D. Hedberg i Eksjö 1824.
51, Kryddosa af silfver,
fr&n Skede sn, Östra hd.
Omkr. '/6 af nat. storl.
Origin. i Nordiska maseet.'
Digitized by VjOOQIC
Källa: Internet Archive ·
