Sida 9
INLEDNING. Nerike är till sin naturbildning en åt öster mot Hjelmaren öppen dal, i norr, vester ocli söder begränsad af vidsträckta, ofta tvärbrant uppstigande, bergstrakter, hvilka i sitt inre ge- nomskäras af talrika sjöar, myrar och vattendrag. Dessa sko- giga bergstrakter, som likt en ram på tre sidor omsluta det mellanliggande låglandet, hafva sin största höjd i landskapets nordvestra del, der enstaka bergstoppar af Kilsbergen, som här utgöra landskapsgräns, höja sig ända till 600 svenska fot öfver hafsytan. Mindre höjd, men större utsträckning har Tiveden i sydvest och Tylöslcogen i sydost. Obetydligast både till höjd och utsträckning är Kägglan, som utgör landskapsgränsen i norr. Med de nu nämnda bergiga skogstrakterna och Hjelmaren till omfattning, utbreder sig i midten Nerikes slättland, ornvex]ande med skogkrönta kullar, långsträckta åsar, gräsrika ängar och bördiga slätter. Nerike, och serdeles gränstrakterna, har en stor rikedom på sjöar och vattendrag. Tvenne af Sveriges större insjöar in- tränga i Nerike och formera en betydlig del af dess vatten- område, nemligen Hjelmaren i dess östra och Vettern i dess södra del. I den förra, som med mer än sin halfva areal till- hör Nerike, utmynna tvenne af landskapets större vattendrag. Det ansenligaste af dessa, eller Svartån, börjar på sydvestra Tiveden, går först i nordlig riktning genom vestra delen af Bo- darne och genomflyter i Skagershult Toften och Teen, den se- nare på gränsen emellan Skagershult och Qvistbro. Från sitt Hofberg, Nerikes gamla minnen. 1-
