Sida 201
Grosshesselohe
(Reynier, sachsare), 12:e kåren (Oudinot) och kavallerikåren Arrighi, sammanlagdt 70,000 man, framrycka och besätta Berlin. Oudinot uppbröt från Baruth (52 km. s. om Berlin) 19 s. m. och marscherade öfver Trebbin mot Berlin. Nordarmén under svenske kronprinsen Karl Johan, hvars första mål var Berlins skyddande, sammandrogs mellan Potsdam och Saarmund, men intog 22 ställning n. och n. v. om G., med ryska och svenska kårerna på högra flygeln mellan Gütergotz och Ruhlsdorf, 3:e preussiska kåren (Bülow) vid Heinersdorf (n. om G.) och 4:e preussiska kåren (Tauenzien) vid Blankenfelde (2,3 km. ö. s. ö. om G.). Kronprinsen hade i allt 80,000 man. Fransmännen marscherade på tre kolonner genom af moras uppfyllda skogar, hade flera mindre strider att utstå den 22 och utträdde på slätten den 23. Högra kolonnen (kåren Bertrand) framryckte öfver Jühnsdorf mot Blankenfelde, mötte kåren Tauenzien, hade en lätt strid att utstå och gick tillbaka till Jühnsdorf, följd af Tauenzien. Mellersta kolonnen (kåren Reynier) besatte den 500 m. framom skogsbrynet belägna byn G., som försvarades af Bülows avantgarde, och uppmarscherade v. om densamma kl. 4 e. m. Kronprinsen hade gifvit Bülow befallning att draga tillbaka sin armékår för att låta fransmännen framrycka och gifva hela armén tillfälle att falla dem i flanken och kasta dem tillbaka i sydöstlig riktning, men Bülow kunde icke låta tillfället att drabba tillsamman med fienden gå sig ur händerna, utan ryckte rakt fram mot G. Striden blef ytterst het och slutade därmed, att den franska kåren, fullkomligt slagen, drog sig tillbaka samma väg den kommit. Oudinot, som med sin armékår och kavalleriet marscherade på vänstra flygeln öfver Ahrensberg, var okunnig om hvad som tilldrog sig, och de af hans trupper, som mot aftonen framkommo till slagfältet, indrogos i flykten. Fransmännens förlust var 3,000--4,000 man, hvaraf 1,500 fångar, 14 kanoner och 2,000 gevär; de allierades 150 döda och 900 sårade. På slagfältet har till minne af slaget rests en 6 m. hög järnobelisk. Jfr Pallmann, "Die schlacht bei G." (1873).
C. O. N.
Grosse [-å-], Julius, tysk skald, f. 1828 i Erfurt, d. 1902 i Torbole vid Gardasjön, uppträdde först med dramat Cola Rienzi (1851), hvarefter han begaf sig till München för att bli målare, men vände 1855 för alltid åter till litteraturen. Bland hans arbeten märkas inom lyriken Gedichte (1857), Aus bewegten tagen (1869), Wider Frankreich (1870), Der Wasunger not (1873), Wider Rom (1878), Das volkramslied (1890) och Episoden und epiloge (s. å.). Ett urval utkom 1882. Af G:s skådespel må nämnas Die Ynglinger (1858) och Tiberius (1876); en del samlades i Dramatische werke (7 bd, 1870); prosa är Erzählende dichtungen (6 bd, 1871--73). G. tillhörde en krets af epigoner i München, som trots betydande formell skicklighet och förkärlek för stora historiska stoff likväl ej frambragte någon märkligare konst till följd af bristande fördjupning i lifsuppfattningen. Se G:s själfbiografiska Ursachen und wirkungen (1896).
Grosse [-å-], Theodor, tysk målare, f. 1829 i Dresden, d. 1891, studerade i Dresden först skulptur, sedan målning och blef 1867 professor vid akademien. Bland G:s arbeten, i hvilka det plastiska elementet är förhärskande, må nämnas Leda med svanen (1852, Dresdengalleriet),
de stereokromiska väggmålningarna i balsalen i Dresdens kungl. slott (utförda i förening med Bendemann), Änglarnas besök hos Abraham och målningarna i Leipzigmuseets loggier.
(G--g N.)
Grosse Emme [gråse-; "Stora Emme"], flod. Se Emme 1.
Grossenhain [grås-], stad i Sachsen, kretsen Dresden, vid Röder, ett tillflöde till Elbes biflod Schwarze Elster. 12,024 inv. (1905). Flera tekniska skolor, realskola med progymnasium. Betydande ylle- och buckskinfabrikation; dessutom många andra industrier.
(J. F. N.)
Gross-Enzersdorf [grås-]. Se Enzersdorf.
Grosser Feldberg [grås-]. Se Feldberg 2.
Grossess (fr. grossesse, af gros, lat. grossus, tjock). Se Hafvandeskap.
Grosseto [gråssetå]. 1. Provins uti Toscana (Italien). 4,502 kvkm. 144,722 inv. (1901), 32 inv. på 1 kvkm. Till G. höra öarna Giglio och Giannutri. -- 2. Hufvudstad i nämnda prov., i Maremmerna, nära Ombrone och vid järnvägen Pisa--Rom. 5,260 inv. (1901; som kommun 9,599 inv.). Biskopssäte. På grund af Maremmernas osunda luft var staden förr nästan öde under sommaren, men de sedan 1829 företagna torrläggningsarbetena ha åstadkommit en lycklig förändring i detta hänseende. Omkr. 5,6 km. n. ö. om G. ligga ruiner af den forna etruskiska staden Rusellæ.
(J. F. N.)
Gross-Flottbek [grås-]. Se Flottbek.
Grossglockner [grås-], högsta berget i Glockner-gruppen i Hohe Tauern, ligger på gränsen mellan Kärnten, Tyrolen och Salzburg samt har en höjd af 3,798 m. Toppen består af två genom en smal klyfta skilda spetsar, af hvilka den högre, det egentliga G., sedd från den lägre spetsen, liknar ett smalt, något böjdt, spetsigt horn; den lägre heter Kleinglockner (3,764 m.). Berget består af ler- och glimmerskiffer, toppen af mörkgrön kloritskiffer. Största glaciären är Pasterzen-gletscher. Till samma grupp höra elfva andra toppar, hvar och en öfver 3,300 m.
(J. F. N.)
Grossglogau [gråsglå'-]. Se Glogau 1.
Grossgörschen [grås-], by i preussiska reg.-omr. Merseburg (Sachsen), 6 km. s. ö. om Lützen, bekant genom Napoleons seger därstädes 2 maj 1813 öfver ryssarna och preussarna under Wittgenstein. Napoleon förlorade mer än 12,000 man, men förmådde genom sin seger konungen af Sachsen att åter ställa sig till hans förfogande. Slaget benämnes vanligen efter det närbelägna Lützen.
(J. F. N.)
Grosshandel, handel en gros (se d. o.), i större partier, hvarvid varorna af grosshandlaren inköpas i parti från producenterna eller från andra köpmän och afsättas likaledes i parti till andra köpmän eller till fabrikanter, men i regel icke till den konsumerande allmänheten, i motsats till detaljhandeln (se d. o.), där de från grosshandlare eller producenter inköpta varorna säljas i detalj direkt till allmänheten. Gross- och detaljhandel sammanfalla dock ingalunda alltid med handel i stor och liten skala: många grosshandlare ha sitt kontor "på fickan" och en omsättning därefter, under det å andra sidan många detaljaffärer, särskildt numera, omsätta millioner.
Å. W:son M.
Grosshesselohe [gråshesselåhe], by vid Isar, 7 km. s. om München, med det af Schwanthaler 1846
Källa: Project Runeberg ·
