Sida 33
Gould, Augustus Addison
Goudron [godrå7], fr., tjära, tekn. Se Asfalt, sp. 145.
Gouge [gõj], fr., kir., en hålmejsel med i skäret afrundade hörn, som af kirurgerna begagnas vid operationer på ben, då det gäller att borttaga stycken däraf för att åtkomma och aflägsna i benens inre befintliga döda benpartier eller att öppna varhålor. Både hålmejseln och den vanliga mejseln begagnas inom kirurgien allt mer och mer i stället för sågen (likväl naturligtvis ej vid amputationer), och en van hand skär därmed i ben med samma säkerhet som med knifven i de mjuka delarna. Man har äfven konstruerat en särskild tång, hvars båda betar äro formade som gouger, gouge-tång, och därmed kan en betydlig kraft utöfvas i och för afskiljandet af framspringande benkanter. Rsr.*
Gouges [goj], Marie Olympe de, f. 1748, var dotter till en modehandlerska och kom vid unga år till Paris, där hon egnade sig åt litteratur och skref ett stort antal teaterstycken samt småskrifter i sociala frågor. I början liflig anhängare af revolutionen, erbjöd hon sig emellertid vid Ludvig XVI:s process (1792) att försvara konungen och bekämpade därefter häftigt Robespierre, hvilket föranledde hennes afrättning 4 nov. 1793. (E. A-t.)
Gouge-tång [gõj-], kir. Se Gouge.
Gough [ga'f], sir Hugh, viscount G., engelsk fältherre, f. 1779, d. 1869, inträdde 1794 i armén, deltog 1809 i fälttåget på spanska halfön, där han särskildt utmärkte sig i slagen vid Talavera (1809) och Barossa (1810), erhöll 1815 knight-värdighet, befordrades 1830 till generalmajor och fick 1841 öfverbefälet i kriget mot Kina. Där utmärkte han sig så, att han efter freden utnämndes till baronet och generallöjtnant (1842) samt till befälhafvare öfver trupperna i Ostindien (1843). G. besegrade s. å. maratterna vid Maharajpore och sikherna vid Mudki (1845) och Sobraon (1846), hvilka bedrifter medförde hans kreering till peer (baron G. 1846). Under 1849 års fälttåg mot sikherna förde han befälet i den blodiga striden vid Chillianwallah (13 jan.), uppref fullständigt sikhernas här vid Goojerat (21 febr.) och införlifvade kort därefter Punjab med brittiska riket. S. å. fick han titeln viscount G. af Goojerat och Limerick. 1862 utnämndes G. till fältmarskalk. (V. S-g.)
Gouin [gol7], François, fransk språklärare, f. 1831, har gjort sig vida bekant genom en af honom utarbetad ny metod för undervisningen i främmande språk. Om gouinska språkmetoden, som bl. a. fordrar, att lärjungen skall ha en klar och lefvande föreställning om innehållet i det språkliga uttryck, som han skall inlära, kunna närmare upplysningar erhållas i G:s arbete L'art d'enseigner et d'étudier les langues. Pratique de la méthode. Une première leçon de langue allemande (1886; eng. öfv. af H. Swan och V. Betis, 1892), en uppsats af K. Brekke i "Norske universitets- og skoleannaler" 1894 och en uppsats af A. Western i tidskr. "Vor ungdom" (1894, 6:e h.). (P.E.L-m.)
Goujon [goj!'], Jean, Frankrikes förnämste bildhuggare under 1500-talet, f. före 1510, d. förmodligen mellan 1564 och 1568 i Boulogne, hugenott, utbildade sig att döma af stilen i hans verk i Italien och efter mönstret af antiken. Därjämte har han rönt inverkan af Cellini och Primaticcio. G :s äldsta bekanta verk äro relieferna för korskranket i kyrkan S:t Germain l'Auxerrois i Paris (1541-44, nu i Louvre). Utmärkta arbeten af honom äro vidare de 1550 utförda relieferna på Fontaine des innocents i Paris äfvensom de fyra karyatiderna för en sal i Louvre. 1555-62 var konstnären sysselsatt vid byggandet af detta palats. För en brunn i slottet Anet, uppfördt af Henrik II åt hans älskarinna Diane de Poitiers, skapade G. en hvilande Diana med en hjort vid sidan (nu i Louvre). Slutligen tillskrifvas honom den grafvård Diane de Poitiers reste öfver sin gemål hertig Louis de Brezé i katedralen i Rouen samt några reliefer i Louvre-museet. G:s stil är präglad af kysk grace och förfinad uttrycksfullhet samt en beundransvärd enkelhet och behärskning i det tekniska. Se Lister, "Jean G., his life and work" (1903). A. L. R.
Goulard [golar], Marc Thomas Eugéne de, fransk statsman, f. 24 nov. 1808 i Versailles, d. där 4 juli 1874, slog sig 1830 ned som advokat i Paris samt var 1845-48 medlem af deputeradekammaren. Som medlem af lagstiftande församlingen bekämpade han presidenten Louis Napoleons politik under den andra republiken och drog sig under kejsardömet tillbaka till privatlifvet. I febr. 1871 blef han medlem af nationalförsamlingen och skickades som fullmäktig till fredsunderhandlingarna i Frankfurt. 1872 blef han först handels-, sedan finansminister och emitterade det ryktbara 3 milliards-lånet samt genoindref den svåra budgeten för 1873 och de nya skatterna till betäckandet af bristerna. Dec. 1872-17 maj 1873 var G. inrikesminister, men måste afgå på grund af sina orléanistiska böjelser. (E. A-t.)
Goulards vatten [golärs], Aqua Goulardi, eau de Goulard, eau blanche l. eau végéto-minérale, farm. med., är ungefär samma beredning, som nu i Sv. farmakopén kallas Solutio subacetatis plumbici diluta, blyvatten, hvilket 1767 började användas af franske kirurgen Goulard till utvärtes bruk, såsom omslag å svullnader, kontusioner, ytliga hudsår, rosutslag och inflammation i ögonens bindehinna o. s. v. O. T. S.*
Goulburn [gõ'lbõn], stad i Nya Syd-Wales, Australien, vid Wollondilly river och järnvägen Sydney-Albury-Melbourne. 10,618 inv. (1901). Säte för en anglikansk och en katolsk biskop. Läderindustri. (J. F. N.)
Gould [gõ'ld], John, engelsk zoolog, f. 1804, d. 1881, är känd förnämligast genom de vackra planscher, som förekomma i hans arbeten, af hvilka de flesta äro ornitologiska. Nämnas må A century of birds from the Himalaya mountains (1831), Birds of Europe (1832-37), Synopsis of the birds of Australia (1837-38), Icones avium (1837-38), Birds of Asia (1840-52) och Birds of Great Britain (1862). Efter en resa till Australien 1838 offentliggjorde G. Birds of Australia (1840-52) och Mammals of Australia (1845-60), hvilka bidrogo till kännedomen om Australiens fauna. L-e.
Gould [gõ'ld], Augustus Addison, nordamerikansk zoolog, f. 1805, d. 1866, blef med. doktor 1830 och vann stort anseende som läkaro i Boston, men egnade sig äfven åt studiet af molluskerna, af hvilka han var en bland de förnämste kännarna i Amerika. Utom bidrag till de af Boston society of natural history utgifna skrifter
Källa: Project Runeberg ·
