Sida 151
Hansen, Gerhard Henrik Armauer
269
Hansen
270
Trollhätte kraftverk och kanal har ordnats ett omfattande industriområde vid Stallbacka n. om Trollhättan, och i anslutning till Porjus' kraftverk har äfvenledes iordningställts ett annat. 1916 utnämndes H. i samband med den nya Trollhätte kanals invigning till generaldirektör. Vid sidan af sin egentliga uppgift som chef för Vattenfallsstyrelsen och skapare af vår statliga kraftindustri har H. varit betrodd med en mångfald uppdrag. Han var sålunda ordf. för de s. k. vattenfallssakkunnige (1914-18), för förslag till ändringar af grunder för förvaltning af vissa kronan tillhöriga vattenfall och för utredningarna om inrättande af kraftledningsoch vattenkraftslånefonderna, v. ordf. i Statens industrikommission (1914-18), ordf. i kanalkommissionen för förslag till modernisering af landets betydelsefullare inre vattenvägar (1916-22), ordf. i elektrifieringskommittén för framläggande af en allmän plan m. m. för landsbygdens elektrifiering (1917-23) och ordf. i Lidingöbrokommis-sionen (fr. 1917). 1905 och 1909 var H. ordf. i Svenska teknologföreningen. Han är led. af Landt-bruksakad. (1917), led. af Ing. vet. akad. (1919) och af Fysiografiska sällskapet i Lund (1920). 1922 kreerades han till hedersdoktoringenjör vid tekniska högskolan i Dresden. Sedan 1911 är H. medlem af Tekniska högskolans styrelse och sedan 1918 ordf. i styrelsen för Statens meteorologiskhydrografiska anstalt. H. är vidare fr. o. m. 1922 led. af den under Nationernas förbund arbetande Oderkommissionen samt har som Sveriges representant deltagit i de af samma förbund anordnade kongresserna för internationella trafikfrågor i Barcelona (1921) och Geneve (1923).
I det af H. planlagda stora arbetet "Trollhättan, dess kanal och kraftverk" har han publicerat afhandlingen Trollhätte kanal- och vattenverk under kronans hägn (1916). Förutom officiella berättelser från Vattenfallsstyrelsens verksamhet samt kommittébetänkanden och rapporter från offentliga uppdrag har H. vidare författat ett flertal uppsatser och artiklar i tidningspressen samt periodiska och tillfälliga publikationer.
H:s arbete "på att utnyttja vår främsta kraftkälla är inom sitt område jämförligt med hvad Baltzar von Plåten utförde som skapare af Göta kanal och Nils Ericson som järnvägsbyggare" iGrimberg). C. K.
.Hansen (sp. 1414). - 2. H. N. H. dog 11 jan. 1910 i Köpenhamn. P- E-t.
.Hansen (sp. 1421), E. Kr., dog 27 aug. 1909 i Hornbsek. Se Burris encellkultur. Suppl., sp. 911. P. E-t.
.Hansen (sp. 1421), O l e, tog 1910 afsked och dog 4 nov. 1922 i Kristiania. M. H.
.Hansen (sp. 1421), P. G., bor efter ryska revolutionen 1917 i Köpenhamn. P. E-t.
.Hansen (sp. 1422), A., blef 1914 led. af akademien och 1915 af akademirådet. Af större arbeten från de senare åren kan nämnas Kristian IX :s ryttarstaty i Odense. P. E-t.
.Hansen (sp. 1422), H. N., dog 15 mars 1923 i Köpenhamn. Han blef medlem af akademien 1911, af akademirådet 1912. Hans stora Triptyk, utförd till minne af återföreningsfestligheterna 1920, finns på Frederiksborg. P. E-t.
.Hansen (sp. 1422), H. J., frånträdde sin plats vid museet 1910 för att arbeta i sin vetenskap. Han utgaf 1912 Demokrati og revolution. P- E-t.
.Hansen (sp. 1423), 0., stod utanför det politiska lifvet till 1914, då han valdes till landstingsman och strax blef medlem af finansutskottet och referent för viktiga utskott; han blef ordf. för landstingets vänster 1921 och talman i landstinget 1922. P. E-t.
.Hansen (sp. 1423), Peter Marius, tillhör jämte Joh. Larsen och Syberg den s. k. fynska målarskolan med dess kraftiga cjh friska naturåter-gifning. Han är figur- och landskapsmålare och har lagt i dagen betydande koloristisk begåfning. En del af hans bilder finns i Faaborgs museum (bl. a. den stora gruppbilden från museets invigning 1913), hos Hirschsprung och i Göteborg. P- E-t.
Hansen, Kristian Julius, dansk musiker, f. 1814 i Köpenhamn, d. där 1875, elev af J. P. E. Hartmann, blef 1845 organist vid Garnisonskirken och 1851 klockare där, 1852 kammarmusiker och var 1848-75 dirigent för Studentersangforeningen (se Studenterforeningen, sp. 482). Han komponerade flera manskvartetter, bl. a. de omtyckta Lille Karen och Dejlige Öresund, samt flera lyckade operettparodier m. m. E. F-t.
Hansen, Evald Valdemar, xylograf, f. 14 nov. 1840 i Taarnby (Danmark), d. 13 juni 1920 i Landskrona, studerade i Köpenhamn, var verksam i Leipzig och Düsseldorf, öfverflyttade till Stockholm 1864 och arbetade där under en lång följd af år bl. a. för "Ny ill. tidning" och för Vitt. hist. o. ant. akademien. Hans många träsnitt till O. Montelius' "La civilisation primitive en Italie" m. fl. världsberömda verk ha särskildt blifvit högt skattade.
G-g N.
Hansen, Gerhard Henrik Armauer, norsk läkare och naturforskare, spetälskebacillens upptäckare, f. 29 juli J841 i Bergen, d. 11 febv. 1912, tog medicinsk examen 1866, blef 1868 läkare vid Plejestiftel-sen for spedalske i Bergen samt underläkare vid Lungegaardshospi-talet (under spetälske-forskaren D. C. Da-nielssen, se denne). Från 1875 var H. därefter öfverläkare för spetälskan i Norge. - Stödd på egna kliniska och patologisk-anatomiska studier samt sina undersökningar öfver spetälskans utbredning i Norge, häfdade H. 1874, i motsats till Danielssen och Boeck, att spetälskan alls icke är ett ärftligt lidande, utan en kronisk infektionssjukdom, som utbreder sig genom smitta. Den af H. upptäckta leprabacillen, Hansens bacill (se Sp et älska, sp. 697 och 699-700), tedde sig tydligt som den specifika sjukdomsalstraren, sedan H. 1879 kunnat på sina små "stafvar" använda Kochs och Weigerts färgningsmetoder för bakterier. - H. verkade äfven med målmedveten energi för att i kampen mot spetälskan praktiskt utnyttja sina
Källa: Project Runeberg ·
