Sida 73
Gummerus, 2. Herman Gregorius
121
Gulvera-Gummerus
122
delse för sjukdomens uppträdande. Om sjukdomens natur orh medlen att förebygga den pågå under-
Gulspetssjuka haf rep Jäntor.
sökningar vid Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Se dess "Meddelanden" 179 (1918) samt 214 och 228 (1921). E. H-g.
Gulvera, bot., svenskt namn på Thalictrum flavum.
Gulål zool. Se Ål, sp. 980.
Gumælius, Sofia Lovisa, affärskvinna, dotter till den i hufvudarbetet omnämnde Otto Joel G., f. 8 dec. 1840 i Örebro, d. 23 jan. 1915 i Stockholm, igångsatte juli 1877 "Nya annonsbyrån, landsortspressens egen annonsförmedlare", som från en mycket anspråkslös början genom hennes målmedvetna energi, oaflåtliga omtanke och stora redbarhet drefs upp till ett högst betydande affärsföretag med talrik personal, filialer och storartad omsättning. Firman, som 1881 antog namnet S. Gumaelii annonsbyrå, ombildades 1908 till aktiebolag. Af fröken G. upprättades ock 1883 firman "Gumaelius & komp." för försäljning af boktryckerimaskiner och tryckeriutensilier. Äfven denna firma ombildades 1908 till aktiebolag. Efter hennes död ha 1918 båda företagen sammanslagits till A.-b. S. Gumælius med ett aktiekap. på 2 mill. kr. Fröken G. var flera år skattmästare i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt och i öfver 20 år vice ordf. i den 1887 bildade Kvinnoklubben.
T-s.
*Gumbinnen. - 2. Staden hade 17,374 inv. 1919. Under Världskriget utkämpades 19-20 aug. 1914 i linjen Pillkallen-G.-Gawaiten ett
fältslag ("slaget vid G.") mellan 8:e tyska armén (v. Prittwitz und Gaffron) och ryska Njemen-armén (v. Rennenkampf), hvilken senare efter striden vid Stallupönen den 17 framryckte mot den nämnda linjen. Tyskarna öfvergingo till motanfall och kastade ryssarna, som ledo stora förluster, tillbaka såväl n. som s. om G., men på grund af ryska Narevarméns framryckning öfver Mlawa mot tyska arméns förbindelser måste den senares framryckning afbrytas och återtåget anträdas (den 21), hvarefter ryssarna besatte G. Genom slaget vid Masuriska sjöarna befriades staden åter (12 sept. s. å.), men besattes än en gång af ryssarna 12 nov. under dessas förnyade offensiv. Slutligen återtogs staden af tyskarna 10 febr. 1915 genom vinterslaget vid Masuren. Den var då delvis förstörd. Jfr Världskriget,, sp. 173, 174 och 186. H. J-dt. Gummerus. 1. Jaakko G., brorson till den i hufvudarbetet omnämnde Karl Jakob G., teolog, f. 13 okt. 1870 i Sääminge vid Nyslott, student 1887. blef teol. licentiat 1900 på afh. Beiträge zur ge~ schichte des buss- und beichtwesens in der schwe-dischen kirche des mittelalters och utnämndes s. å. på grund af afh. Die homöusianische partei bis zum tode des Konstantins till professor i kyrkohistoria vid Helsingfors' universitet. Han utnämndes till biskop 1920 i Borgå och 1923 i Tammerfors stift. 1902 publicerade G. i Kyrkohist. fören:s i Sverige skrifter Synodalstatuter och andra kyrkorättsliga aktstycken från den svenska medeltidskyrkan och 1907 en inledning till evangelisk-lutherska kyrkans bekännelseskrifter på finska språket. På samma språk har G. utöfvat en särdeles rik skriftställarverksamhet på det teol. och kyrkohistoriska området. Redan 1890 inträdde han i redaktionen för farbroderns illustrerade tidskr. "Kyläkirjaston kuvalehti" och var 1898-1916 hufvudredaktör för en af dess upplagor. Han har tillhört redaktionen af "Teologisk tidskrift" från dess början (1896) och där offentliggjort en mängd uppsatser, liksom äfven i Finska kyrkohistoriska samfundets förhandlingar och årsbok. Äfvenså har han medarbetat i "Kirkeleksikon for Norden" och i det finska konversationslexikonet "Tietosana-kirja". I den stora illustrerade världshistoria på finska språket, som fullbordades 1922, har G. skildrat flera perioder från den kristna kyrkans första tider och medeltiden. Jämte V. T. Rosen-qvist (se denne) har han utgett läroböcker i kyrkohistoria för lyceer och flickskolor. - G., som i religiösa frågor intagit en human ståndpunkt, har varit verksam på flera områden af det kyrkliga lifvet, särskildt i Sällskapet för evangelisation på industriorter, hvars ordf. han är, och i Sällskapet för kristlig konst. 1923 promoverades G. till teol. hedersdoktor vid Lunds universitet. - 2. Herman Gregorius G., politiker, af samma släkt som föregående, f. 24 dec. 1877 i Petersburg, student 1895, blef 1907 filos, licentiat på afh. Der römische gutsbetrieb als wirtschaftlicher organismus nach den werken des Cato, Varro und Columella. På samma område publicerade han Die fronden der kolonen och De Columella philosopho (i Finska Vet. soc:s "öfversikt", 50 och 52) samt utnämndes till docent i romersk filologi vid Helsingfors' universitet 1911. G. vistades 1911-14 i Rom för historiskarkeologiska forskningar, hvilkas resultat bl. a. var
Källa: Project Runeberg ·
