Sida 485
Kar
och flottan ställde sig helt afvisande mot kuppen (i K:s regering inträdde af kända politiker egentligen blott förre polispresidenten T. von Jagow; se d. o. i Suppl.), och ute i riket visade man sig blott i Ostpreussen sympatisk mot statshvälfningen. Hela rörelsen inskränktes till Berlin och blef ytterligare isolerad och förlamad genom en i den gamla regeringens namn proklamerad generalstrejk. Redan 17 mars måste K. träda tillbaka. Han höll sig en tid dold, flydde därpå i flygmaskin till Skåne (10 april), anhölls 16 april i Södertälje, enär han färdades med falskt pass, men frigafs enligt konseljbeslut 23 april och fick som politisk flykting tills vidare på vissa villkor stanna i landet. I Tyskland blef han i dec. 1921 åtalad för högförräderi och ställde sig april 1922 till riksrättens förfogande. Han led emellertid af ögonkräfta och dog i denna sjukdom, innan processen mot honom hunnit börja. Litt.: F. Kern, "Das Kappsche abenteuer" (1920), M. Bauer, "Der 13. märz 1920" (s. å.), och G. Noske, "Von Kiel bis Kapp" (s. å.). V. S-g.
Kapp, Julius, tysk musikskriftställare, f. 1883 i Steinbach, Baden, filos, doktor 1906, har flitigt författat musikerbiografier: Fr. Liszt (1909; 7:e uppl. 1918), Richard Wagner (1910; 10:e uppl. 1913), Paganini (1913), Berlioz (1917; 7:e uppl. 1922), Meyerbeer (1920), Franz Schreker (1921) och Weber (1923) äfvensom Die oper der gegenwart (1922) m. m. samt utgett Liszts samlade skrifter (1910), Wagners samlade skrifter (1914) och börjat utge Wagners samlade bref. E. F-t.
Kappgut. Se Ädelstenar, sp. 1156.
Kapp-kuppen. Se Kapp, W. Suppl.
Kappkörning, sportv. Se Traftäfling.
*Kapplöpning. Bild af Jägersros kapplöpningsbana för hinderlöpning meddelas i art. Upplopp, sportv. -- Se äfven Vinstpåle (med bild).
Kapprock, Kapprocksrevers, dets. som omslagsrevers (se d. o.).
Kap Race [-rei's], udde på sydöstspetsen af Newfoundland, på 46° 38' n. br. och 53° 3' v. lgd fr. Gr.
*Kaprinsyra. Se Kapronsyra. Suppl.
Kaproncza [-tsa], stad. Se Kopreinitz.
*Kapronsyra, Kaprylsyra och Kaprinsyra (af lat. capra, get), kem., äro 3 med hvarandra mycket nära besläktade fettsyror, som i form af glycerider förekomma i några fettarter, såsom smör, kokosfett och palmkärnfett. De äro svårlösliga i vatten och utmärkas af en obehaglig "bock"-lukt. Sinsemellan åtskiljas de genom olika kolhalt samt olika smältpunkt och kokpunkt. Kapronsyran har formeln C5 H11 COOH, stelnar vid -1,5° och kokar vid 205°; kaprylsyran, C7 H15 COOH, stelnar vid 16° och kokar vid 237°; kaprinsyran, C9 H19 COOH, är vid vanlig temperatur fast, smälter vid 31° och kokar vid 269°. Alla tre syrorna användas vid tillverkning af fruktestrar. Kaprinsyrans isoamylester ingår i konjaksessens. K. A. V-g.
Kaprubin. Se Ädelstenar, sp. 1161.
Kaprylsyra. Se Kapronsyra Suppl.
Kapska sandråttan, zool. Se Strandgräfvaren.
Kapslar, farm. tekn. För att underlätta intagandet af vissa läkemedel plägar man innesluta dessa i kapslar af lim (capsulæ gelatinosæ) eller af oblat (capsulæ amylaceæ). De förra äro runda eller ovala, i storlek från en ärta till ett mindre plommon. Oblatkapslarna göras af rismjöl och äro runda, hvita, platta. De senare kunna innehålla endast fasta ämnen, mest pulver. I limkapslar kunna äfven vätskor inneslutas under förutsättning, att de ej lösa upp eller fräta hål på limmet. Limkapslar kunna med olja göras elastiska (capsulæ elasticæ), så att de vid nedsväljandet forma sig efter svalget, hvarigenom de bli lättare att få ned. Genom kortvarig behandling med ganska starkt formalin kunna limkapslar göras mer motståndskraftiga, så att de vanligen icke upplösas i magsäcken, utan först efter öfvergång i tarmen (tunntarmskapslar) -- detta för att skydda magen för inverkan af vissa läkemedel eller för att skydda dessa mot magsaftens inverkan. Sådana härdade kapslar kallas glutol- l. geloduratkapslar (se Glutol). De hårdna emellertid under förvaring, så att de efter någon tid bli oanvändbara, i det att de passera äfven tarmkanalen, utan att upplösas. C. G. S.
*Kapstaden är tillika hufvudstad i prov. Goda-Hoppsudden (Province of the Cape of Good hope) och säte för parlamentet i Sydafrikanska unionen (regeringens säte är Pretoria). 207,404 inv., hvaraf 113,302 hvita och 94,102 färgade (1921). K. blef väsentligt utvidgadt 1913 genom inkorporering af förstäderna Green point, Sea point, Woodstock, Maitland, Mowbray, Rondebosch, Claremont, Kalk bay, Muizenburg, Camps bay och angränsande områden med en största utsträckning från Table bay, i n., till False bay, i s., af 27 km. och 152,8 kvkm. areal. Bland nyanläggningar märkas en promenadpir (457 m. lång) utmed Table bay (1914), en flygel till parlamentshuset (1910), ett minnesmärke öfver Cecil Rhodes (1912) och National botanical gardens (1913). 1918 blef S. African college utvidgadt till universitet (University of Cape town), och 1/2 mill. pd st. donerades till nybyggnader af privatpersoner. K. har sedan 1915 direkt järnvägsförbindelse med Sydväst-Afrika och sedan 1918 med Bukama, vid öfre Kongo, en sträcka på 4,180 km. En aërodrom för den transafrikanska flygruten anlades 1919 i förstaden Wynberg, och de första flygningarna för denna rut fullbordades 20 mars 1920. 29 km. s. om Table bay finns vid Slang Kop en station för trådlös telegrafi. E. A-t.
Kapten Block, pseudonym för författaren Daniel Boëthius (f. 1873 i Västerås).
Kaptensgårdens sanatorium, vid Malmberget, Gällivare socken, tuberkulossjukhus tillhörigt Luossavaara-Kirunavaara a.-b., öppnadt 1911, har plats för 25 patienter.
*Kapteÿn, J. C., dog i juli 1922. Han var led. af sv. Vet. akad. (1914) och af Vet. soc. i Uppsala (1915).
Kap Vega. Se Tjeljuskin.
Kar (ty., plur. kare), geogr. geol., äro glaciärnischer på bergssluttningar, bildade dels genom glaciärerosion, dels genom subaërisk erosion, stundom innehållande en glaciärrest eller ett litet firnområde. Ofta begränsas en kar nedåt af en moränvall, och då kan en karsjö bildas. Karer förekomma mycket vanligt i de högre bergen i närheten af snögränsen, men äfven i lägre berg, t. ex.
Källa: Project Runeberg ·
