Tillbaka Read Runeberg

Nordisk mythologi. Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga

Originalsida 108
Originalsida 108
Originalsida 108
Originalsida 109
108–109

Sida 108

att ynglingen får sin utvalda brud, när han eger rätt att öfver-raska henne i den paradisiska drägten.

Det är redan omtaladt, huru Slagfinn jemte Svanhvit (såsom Hjuke och Bil) blefvo upptagna till månen, der man städse trott sig se dem såsom ett idealpar.

Egil, den berömde bågskytten, sädesodlaren, fick verkliggöra sina ungdomsdrömmar på jorden, icke utan många mödosamma strider och pröfningar.

Völund (den sorgbundne), vinterhjelten, emedan han olikt bröderna hade vintern till sin egentliga arbetstid, hoppades att få ega sin Hervör vid den husliga härden. Men denna dröm svek. Hon tog sin svanehamn åter och flög bort.

Völund må icke förblandas med Thjasse. Den senare är en naturens konstnär, en naturjätte, som tager sig den väldige örnens skepnad. Den förre åter verkar inom menniskoverlden, uppfinner roddbåten ur en trädstam och en med konst gjord flygmaskin, segelskeppet, för att icke äfven tala om drömmens vingar och diktens farkost. Han uppfann också blåsbälgen och skeppsankaret. Han var en ypperlig smed. Också hade han lärt mycket både af Mimer, Geirröd, Sindre och Thjasse.

Äfven han hade ett vadsmål med Loke, ocli det gälde å ömse sidor hufvudet och lifvet. Loke, som nu kallas Amilias, (Amœli-ássy den häcklande, baktalande asen), skulle göra en vapenrustning af hjelm, brynja och benskenor, men Völund skulle smida ett svärd. Och så skulle man pröfva, om anfalls- ellar försvarsvapnet var det starkare. Denna täflan utföll så, att Völund med sitt svärd klöf den i sin vapenskrud klädde Amilias ända ned till lifbältet, så att han föll i två stycken. Sagan härom, hvilken egentligen har en historierande tillämpning, har äfven i öfrigt flera sinnrika detaljer. Också af den finner man, att Völund icke är identisk med Thjasse, ehuru de uppträda under analoga förhållanden. Men sådana analogier utsträckas, såsom vi skola se, i vidsträcktaste omfattning till de olika verldamas trilogier, ty mythspråket hvilar städse på naturåskådning.

För att nu följa Völund under hans förnedringstid, vända vi oss till

IX. Svartalfshem, der de trälaktiga och näriga dvergarnas (Njarernas) drott Nidud är herskare. Denna saga har nog sin

Källa: Project Runeberg ·