Sida 169
FÖRKLARING
AF SAGAN OM HJALMTER OCH OLVER.
I sitt Sagabibliotek II: 626 yttrar P. E. Muller om denna saga: »Detta barnkammaräfventyr kan på sin höjd vara från det fjortonde århundradet, det har åtskilliga visor och innehåller en blandning af de i sagorna ofta förekommande drag om vikingar och jättar jemte hexhistorier, hvarvid icke en gång är tagen hänsyn till historisk sannolikhet. Det märkligaste med det hela är, att detta äfventyr blifvit utgifvet med svensk öfversättning af J. F. Peringskjöld, Upsala 1720, 79 s. i 4:o, och ett företal, hvari ut-gifvaren söker försvara berättelsens trovärdighet och bland annat förmodar, att Marsibil var en dotter af Marcus Yipsanius Agrippa.»
Något annat än ett »ammestncæventyr» kan således Muller icke se i denna saga. Men hvad angår dess härledning från fjortonde århundradet, må här endast erinras, att Hjalmter omnämnes redan i den yngre Eddan, då det heter:
Hjalmter red Högfote.
Här är fråga om en mythisk personlighet och en mythisk häst.
Peringskjöld ger oss följande utförliga titel:
*Ujalmtcrs och Ölvers saga,
handlande om trenne konungar i Mannahem eller Sverige,
Inge, Hjalmter och Inge samt Ölver jarl,
och om theras uthresor till Grekeland och Arabien; vid pass i de första hundrade åhren efter Christi födelse.
Af gamla nordiska språket å ny o på svenska uthtolkad af Johan Fredrik Peringskjöld, Stockholm 1720.»
Källa: Project Runeberg ·
