Sida 174
De hade alltså under vintern besökt Gerd i Jättenhem, hon som ock har namnet Hlin. Hon är också iiskets gudinna, som kan rädda ur fara, och till henne får man ty i nödens stund.
10. Med nästa vår foro fosterbröderna åter i härnad, togo byten och koramo vid hemfärden om hösten till en okänd ö, der de stego i land och tältade för natten. När de drogo lott om nattvakten, föll lotten på Hjalmter. ölver lade sig att sofva. Men Hjalmter gick ut ur tältet och upp på en höjd; det var blås väder så att ekarna darrade. Han såg då en trollpacka eller ett finntroll (fingallin) stiga opp ur marken, hon hade hästsvans, hästhofvar och man, ljusa ögon, ful mun, och var motbjudande. I handen höll hon ett ypperligt svärd. Hjalmter fick lust dertill och ville köpa det. Mellan dem uppstod härom en vexelsång.
Hon hette Vargeysa, af vargr varg och eysa, csa incitare, uppegga. Hon är identisk med Hcid (Fröjas prototyp) och kallas i Völuspå äfven »den gamla i jernskogen», som fostrar ulfvar, uppeggar eller tämjer dem. Sagan låter längre fram synvillan skingras, löser förtrollningen och har då ett vackert namn för Vargeysa. Hennes svärd nämnes Snarvcndel (den sinnliga lustan), som i Eddan omskrifves med Gambantenen och med Blodormssvärdet, i latin-språket med »nervus rerum».
Såsom pris för detta svärd begärde Vargeysa en kyss, och Hjalmter beqvämade sig att kyssa och famntaga den fula hexan. Hon gaf honom vapnet med dessa ord:
Snarvcndel jag säljer dig, seger må honom följa i din ålders dagar,
(ln dådkraftigo höfding!
Strafve din lefnad städse till seger och rykte, hvar du ett hem söker —
Hug är i konungs barn!
Jemför härmed huru hos Saxo (I pag. 68—70) under olika fbr-klädnadsnamn Njords dotter Fröja (filia Hadingi Svanhvita) i svedjarelandet (Svetia) fann i ömkligt tillstånd Od och Ull (Reg-nertim et Thoraldum) som hatades af sin styfmoder och moder Skade (Thorilda) då förmäld med Oden (Hunding); huru hon med Od enskildt hade en nattlig strid mot en hel hop obscena larver,
Källa: Project Runeberg ·
