Sida 221
Kliniska studier öfver borsyrans och boraxs inverkan på mänskliga organismen
NORDISKT MEDICINSKT ARKIV. Band XVII. N:r 9.
Kliniska studier öfver borsyraiis och Iborax' inverkan på mänskliga organismen äfvensom deras elimination ur den samma.
Af
Med d:r EKIK GUSTAF JOHNSON.
Stockholm.
Redan länge halva borföreningar varit använda som läkemedel. Borsyran framstäldes först af Becker samt sedermera af HoMBERG 1702, hvilken senare tillskref den samma sedativa, anodyna och antispasmodiska egenskaper. Den skulle enligt honom med fördel kunna användas vid feber, delirier, nervösa affektioner, konvulsioner m. m., en uppfattning som af erfarenheten väl icke sedermera bekräftats. Cullen gaf borsyran i stora doser, utan att däraf observera någon verkan på mänsklio;a organismen.
BiNSWANGER (1847) fann, att borsyran i små doser är indifferent; i större doser t. ex. 12 grm, tagna i tre afdelningar pä 12 timmar, framkallade den hos människan känsla af beklämning i magen, uppstötningar, kväljningar och kräkningar. Han uppgifver, att borsyran i små doser lätt resorberas, samt att den i form af natriumborat hufvudsakligen elimineras genom njiu^arna, därvid i doser af 2 — 8 grm gifvande anledning till förökad urinsekretion. Vid en dos af 3,7 5 — 4,6 grm återfann han inom 10 minuter borsyran i urinen. Binswanger uppgifver borsyran hafva samma verkan som kolsyran, med hvilken han anser borsyran vara analog. Vid intagande af borax i större doser fann Binsw anger ungefär liknande symptom som vid större borsyredoser och uppgifver, att borax äfven elimineras genom njurarna. Vid en dos af 3,7 5 — 4,6 grm återfans borax inom 15
Nord. med. arlciv, Bd. XVII. 1
Källa: Internet Archive ·