Tillbaka Read Runeberg

Nordiskt medicinskt arkiv 1885

Originalsida 307
Originalsida 307
Originalsida 306
Originalsida 307
306–307

Sida 307

Muskelryckningens latenstid

MOSKELRYCKNINGENS LATENSTID. O

I den andra afdelningen af sina mätnina;ar ölVer retnins;stillståndets fortplantningshastighet i nerven beskrifver Helm-HOLTZ utförligt användningen af den af LuDWiG inom fysiologien införda grafiska metoden för studiet af nervernas och musklernas verksamhet. Helmholtz fäster här uppmärksamheten på alla försigtighetsmått, som böra iakttagas vid användningen af denna metod för det föreliggande ändamålet, och enligt min äsigt hafva hans samtliga efterföljare icke uppstält någon regel, som icke redan här vore iakttagen. Dess värre har man alt för litet fäst sig vid Helmholtz' anmärkning öfver den grafiska tidsbestämningens absoluta värde, nämligen att man icke med mycket stor noggranhet kan bestämma den punkt, där muskelryckningen höjer sig öfver abskissan, annars skulle man icke så uteslutande och så schablonmessigt, som nu är fallet, inom muskelfysiologien hafva användt den grafiska metoden.

Helmholtz tyckes icke häller tillerkänt de på detta sätt vunna resultaten någon mycket stor betydelse, ty han säger blott, att de värden han sålunda funnit för retningstillståndets fortplantningshastigliet i nerverna äro ungefär lika stora som de, hvilka han funnit genom den elektriska tidmätningsmetoden, och meddelar endast ytterst få försöksexempel ^).

Oberoende af Helmholtz hade ungefär samtidigt Volk-MANN modifierat det LuDWiGska kymografion för undersökningar af nuiskelverksamheten. Därvid införde han inom fysiologien metoden att fixera den i sot utförda teckningen genom en lösning af något harts i alkohol -).

Helmholtz' tidmätande undersökningar fortsattes snart af andra forskare. Likväl nytjades den exaktare elektriska tidmätningen nästan als icke, ehuru den samma genom den af Du Bois-Reymoxd utförda vigtiga förbättringen af kontakten gjordes vida lätthandterligare ^). Så vidt jag vet, hafva nämligen med undantag af Helmholtz själf endast Hermann*) och Lamansky ^) begagnat sig af den samma. Däremot har

') Helmholtz, Wissenschaftl. Abiiandlungen, II, s. 844 — 861.

*) VoLKMANN, Beiichte d. sächsisclien Gesellschaft der Wissenschaften; math.

phys. Classe 1851, s. 1 — 5, 55. (Jfr Heemann, Handbucli der Physiologie,

1, 1, s. 26, not 2.) ') Du Bots-Reymond, Gesammelle Abhaiidlungeii, I, s. 215 — 227. ■*) HERMA.NN, Archiv fiir die ges. Physiologie, X, s. 48 — 55; 1875. °) Lamansky, i Heidenhain, Studien des phvsiologiscLen Instituts zu Breslau,

IV, 8. 146—225; 1868.

Källa: Internet Archive ·