Sida 96
89
Bild 23.
däröfver uppstickande ö, hvars kantiga moränmaterial är alldeles oberördt af vågornas angrepp. Mot nordost, ditåt läget är mest öppet, begränsas den forna ön af en utpräglad terrassbrant, fram till hvars fot vågorna sträckt sitt ftJrstörelseverk. Där nedom är marken nämligen öfversållad af stora stenar och block, E^a hvilka utgöra den enda återstod, vågorna nödgats kvarlämna, då terrassen utgräfdes. Midt för Messilägårdarna har utskärningen fortgått ända in till berggrunden. Längre söder ut eller mera inåt lä hafva vågorna aflagrat de gröfre beståndsdelarna af det från terrassen bortsköljda morängruset i form af låga strandvallar af klappersten. Längre ut ifrån strandbältet har det finare materialet afsatt sig i form af sand och lera. Strandliniens höjd öfver hafvet är på detta ställe minst 152 meter.
Bild 24 utgör en fotografisk efterbildning af hafsområdets öfversta gräns, sådan den framträder på den ryska topografiska kartan öfver trakten vid Rasmitelevo, en och en half nymil öster om S:t Petersburg och Finska vikens innersta spets. De lutande siffrorna på kartan beteckna jordytans höjd öfver hafvet, uttryckt i sashen eller ryska famnar, som något öfverstiga två meter. Höjdkurvorna äro uppdragna med en höjdskillnad af två sashen. Inom kartans östra hälft synes af kurvornas oregelbundna form, att den af lösa jordlager bestående terrängen är i hög grad småkuperad. Väster ut, ungefär vid kartans midt, upphör denna småkulliga mark plötsligt vid en djupt nedskuren terrassbrant, hvars starka lutning angifves af höjdkurvornas tät- „ ., ^ .:.,,.,.
1 ^ Vw^.n -1 ^ n , 1 . Högsta ishafsgränsen vid Messilä i
het. Till denna terrassfot har is- FMand, kartskiss och profil af förf.
Kantigt, stoftigt morängrus. Utskuren strandterrass. Frisköl j da strandhällar. Frisköljda strandblock. Strandvall. Strandklapper. Forntida hafsbotten.
Källa: Internet Archive ·