Tillbaka Read Runeberg

Om Skandinaviens geografiska utveckling efter istiden af Gerard de Geer

Originalsida 98
Originalsida 98
Originalsida 98
Originalsida 99
98–99

Sida 98

91

Lagen för den inträffade nivåförändringen framträder bäst, om man med en viss höjdskillnad, exempelvis femtio meter, drager kurvor genom alla de punkter af den gamla kusten, hvilka blifvit lika mycket upplyftade. Då inom höjningsområdet så väl hafsbottnen som landets inre delar, enligt vittnesbörden från långt ut i det forntida hafvet belägna öar och långt in i det samtida landet inskjutande fjordar, tydligen deltagit i kustliniens höjning, hafva kurvorna med ledning af närmast befintliga observationspunkter framdragits äfven öfver nämnda områden.

Har sålunda kusten på ena sidan af en forntida hafsfjärd iakttagits ligga på femtio och på den andra vid ett hundra femtio meters höjd, så finner man genom interpolation, att hafsbottnen vid fjärdens midt antagligen höjt sig ett hundra meter, hvarför kurvan för detta höjningsbelopp här framdrages. Ar höjdskillnaden mellan kustlinierna på fjärdens båda sidor ännu större, så komma tydligen flera kurvor att framgå mellan desamma. Vid kurvornas uppdragande erhålles äfven en viss ledning af den lag, som redan framgått af iakttagelsernas sammanställning, att nämligen höjningen i stort sedt öfverensstämmer med landets former, så att det, som nu är högt, också sedan istiden blifvit mest upplyftadt, sålunda landtryggar och halföar mera än slätter och hafsbukter.

För att närmare klargöra, hvad dessa kurvor beteckna, vilja vi för ett ögonblick antaga, att vid tiden för den högsta, gamla strandliniens uppkomst hela landet varit genomskuret af ett nät af kanaler så djupa, att det dåvarande hafvet nådde in genom desamma. Tänka vi oss nu vidare, att så väl hafvet som de nämnda kanalerna bottenfrusit och ända till våra dagar kunnat bibehållas i detta tillstånd samt därunder deltagit i den landhöjning, som hithörande del af jordskorpan undergått, så skulle de ifrågavarande kurvorna beteckna den höjd, till hvilken den gamla frusna vattenytan inom områdets olika delar numera blifvit upplyftad. Som landets yta och hafvets botten deltagit i samma rörelse, visa kurvorna således äfven för h varje trakt, huru mycket landet tilltagit i höjd och hafvet minskats i djup.

Inom de norra och västra delarna af Skandinavien äro emellertid bestämningarna af den senglaciala kustliniens nuvarande höjd blott ungefärliga, hvarför detsamma härstädes också gäller kurvornas förlopp, ehuru det här såsom öfverallt är fullt säkert, att höjningen i landets inre varit betydligt större än längre utåt hafvet. Jämförelsevis bäst kända äro kurvorna och med dem lagen för höjningen i Sverige söder om den sextionde breddgraden och i det ostbaltiska området söder om den sextioförsta.

På de kartor, som åtfölja detta arbete, har skalan ej medgifvit utsättandet af alla de särskilda observationspunkterna, hvarför de

Källa: Internet Archive ·