Sida 266
VI. Under tullskyddets fana
266
af honom för årets riksdag framlagda, men af Andra kammaren i hufvudsak afslagna förslaget till inskränkningar i yttrandefriheten, hvilket af motståndarna erhöll det betecknande namnet »mimkorgslagen ». Till hans efterträdare såsom justitieminister utsågs justitierådet August östergren, äfven han en konservativ af renaste vatten. Kort därefter afgick utrikesministern Ehrensvärd, som tydligen ej rätt väl trifdes i den Bildtska konseljen, och efterträddes af öfverstekammarjunkaren frih. Gustaf Åkerhielm, hvilken en kort tid varit finansminister i den Carlesonska ministären och på grund af sin diplomatiska tjänstgöring i yngre år ansågs kvalificerad att leda utrikesangelägenheterna. Han kom dock ej att kvarstå mer än cirka fyra månader på utrikesministerposten, då han kallades att intaga den främsta platsen inom ministären efter Bildt, som nu fann tiden inne att draga sig tillbaka. Samtidigt med Bildt afgingo äfven civilministern Krusenstjema och konsultativa statsrådet Loven. Till utrikesminister efter Åkerhielm utnämndes grefve Carl Lewenhaupt, hvilken under en lång diplomatisk bana, senast såsom de förenade rikenas sändebud i Paris, förvärfvat sig rykte för stor skicklighet och ansågs representera en i det unionella spörsmålet hofsam och försonlig riktning. Till civilminister kallades landshöfdingen Victor Lennart Groll och till konsultativt statsråd sekreteraren i riksgäldskontoret Sven Herman Wikblad. De två senare tillförde konseljen en anmärkningsvärd fond af ämbetsmaimaduglighet, men voro i politiskt afseende närmast indifferenta. I stort sedt kunde den ombildade konseljen med sin afgjordt öfvervägande protektionistiska och konservativa läggning betraktas som en ganska trogen återspegling af riksdagsmajoritetens åsikter.
För kontmg Oscar själf hade detta år medfört en personlig triumf i och med den storartade hyllning, som ägnades honom på hans 6o-årsdag, den 21 januari 1889. Denna hyllning framträdde som ett fritt och otvnmget uttryck af folkets känslor, och det allmänna deltagandet i densamma visade bättre än något annat huru populär konung Oscar blifvit och huru han genom sin lojala och af partilidelserna oberörda hållning såsom regent förvärfvat si^ förtroende och aktning inom alla samhällslager och inom alla politiska läger. Denna hyllningens innebörd tolkades också fullt riktigt i pressen, och äfven enskilda röster gåfvo varma och vältaliga uttryck åt samma uppfattning. Särskildt på en gång manligt och känsligt tecknade professor Frithiof Holmgren, känd oeh uppburen lika mycket för sin frimodiga frisinthet som för sina stora vetenskapliga förtjänster, det hjärtliga förhållandet mellan konimg och folk uti en ståtlig hyllningsdikt, som publicerades i ett för tillfället utgifvet minnesblad, och af hvilken vi här tillåta oss återgifva ett utdrag:
På sidan nämns Frithiof Holmgren
Källa: Internet Archive · ·

























































































































































































































































