Sida 268
VI. Under tullskyddets fana
268
Det ljus, hvars sken så rikt och klart bestrålat min färd i kväll, skall upplysa min väg under hela den återstående lefnadskvällen, dess dagar må vara flera eller färre. De hälsningar, som jag fått från närmare och fj armare svenska bygder, och de jubelrop, som skallat omkring mig, skola mana mig att ägna mina krafter, så långt och så länge jag förmår, åt uppfyllande af det värf, förs3'^nen mig anförtrott. Elden i de blickar, som jag i detta ögonblick ser riktade mot mig, skall värma mitt hjärta, till dess det upphört att klappa.
Vasabrons illuminering den 21 jan. 1889.
En regents kall, alltid svårt, är i våra dagar måhända svårare än imder flydda tidehvarf. Hans väg är, såsom ju ock hvarje människas måste vara, stundom tung nog att vandra.
Men lyst såsom i dag, värmd såsom nu kännes vägen icke tung.
Trofast deltagande och tillgifvenhet göra kungakronan lätt att bära, ja, än mer, de göra hennes börda kär. Hafven tack därför, älskade landsmän, hafven tack ur djupet af mitt hjärta!
Hägne och välsigne den Högste, som styrer världens och människosläktets öden, Sveriges hugstora folk!
Uppehälle Han dess från fädren ärfda fosterlandskärlek, som i forna
På sidan nämns
Källa: Internet Archive · ·

























































































































































































































































