Sida 147
Förenings- och säkerhetsakten af den 21 febr. och 3 april 1789
FÖRENINGS- OCH SÄKERHETSAKTEN 1789.
147
befordran till alla rikets embeten och tjänster, högre och lägre, utan afseende på börd eller särskilt stånd. Men då en ofrälse embetsmän blifver upphöjd till adelig värdighet, kan ban ej längre behålla det embete, han såsom ofrälse, för ofrälse ståndens säkerhet, förut fått ocli innehaft.
5:0.
Som den rätta friheten består uti att fritt gifva till rikets underhåll hvad finnes nödigt, så äger svenska folket derom en ostridig rätt att med konungen rådslå, jämka, afslå och öfverenskomma.
6:o.
Vid riksdagar förehafves hos riksens ständer inga andre ämnen än dem konungen proponerar, på sätt som före 1680 var vanligt.
7:o. •
Adelns samt presterskapets privilegier af år 1723 samt städernes hittills välfångne privilegier ocli rättigheter stadfästas i allt, som ej strider emot denna säkerhetsakt.
8:0.
Denna förenings- och säkerhetsakt skall af alla Sveriges konungar vid deras anträde till regementet egenhändigt undertecknas, samt aldrig tillåtas någon proposition eller försök göras till minsta ändring, uttydning eller rättelse uti bokstafveliga innehållet häraf. Och i händelse af konungahusets utgång skall den konung, som blifver väld, inträda i alla dessa rättigheter och förbinda sig till deras iakttagande utan minsta förändring.
9:0.
Regeringsformen af den 21 augusti 1772 blifver oförryckt beståndande i allt livad som ej genom denna akt blifvit ändrat.
Källa: Project Runeberg ·