Sida 148
Förenings- och säkerhetsakten af den 21 febr. och 3 april 1789
148
FÖRENINGS- OCH SÄKERHETSAKTEN 1789. 148
Stockholms slott den 21 dagen i februarii månad år efter Christi börd ett tusende sju hundrade och på det åttationde nionde.
På ridd. ocli ad. vägnar
C. E. Lewenhaupt, h. t. landtmarskalk. (L. S.)
På borgareståndets vägnar
And. A.son Liidbergli, taleman.
(L. S.)
På presteståndets vägnar
Jacob Ax. Lindblom, biskop i Linköping: i talemans ställe. (L. S.)
På bondeståndets vägnar Olof Olsson,
b. t. talenian. (I, S.)
Erkännes den 2 april 1789 af
Anders Andersson,
h. t. talemau.
•
Denne föreskrefne förenings- och säkerhetsakt vele vi för oss och våre efterträdare på svenska tron antaga såsom en orygglig"och oföränderlig grundlag, hvars bokstaf-veliga innehåll skall efterlefvas utan ändring, förtydning eller rubbning, och bjude och befalle härmed i nåder, att alle de, som oss och våre efterträdare samt riket med huldhet, lydno och hörsamhet förbundne äro, skola denna förenings- och säkerhetsakt erkänna, iakttaga och dess bokstafveliga innehåll efterlefva ocli hörsamma. Börande härvid märkas, att alla domare i högre och lägre rätter samt alla mindre embetsmän, som ej iniieliafva tromans värdighet eller taga del i landtregeringen, icke skola, utan laga ransakning och dom, enligt lag ocli krigsartiklar, sine embeten förlustige varda.
Beträffande skjutsningsbesväret, så skola adelns landt-bönder och utsockne frälsehemman taga alldeles lika del med krono- och skattehemman uti kungs-, gästgifvare-, håll- ocli reserveskjuts, samt i krigstider, då högsta nöden en jämnlikhet fordrar, när tåg och större marcher ske ige-
Källa: Project Runeberg ·