Sida 6
Berättelse om anställda gräfningar i Svenska Grafminnesmärken
6
ättehögar och märkeliga stensättningar förefinnas. Höjden kallas här Allmänningsåsen, och tillhör flere Byalag, hvilka här begynt hämta grus, så att flere ättehögar redan allde-Jes blifvit bortförda; andra till större eller mindre delar afskurna. Jag ansåg mig böra företrädesvis granska dessa medan tid var, och gjorde derföre början med en till en fjerdedel bortskuren hög af nära 50 dryga stegs omkrets vid roten, samt 10 stegs sluttningshöjd. Den vid högens östra sida varande djupa grusgropen gjorda gräfning och stenbrytning lätta. Högens rör blottades genast efter några spadtag. Här kunde man göra sig klart begrepp om de gamles sätt att uppföra större ättehögar, Gruslagret ofvanpå röret hade 1 alns till 5 qvarters tjocklek, och sjelfva röret, hvars öfversta stenar icke voro synnerligen stora, men deremot hvilade på rätt grofva och alldeles svartbranda grundstenar, ägde en höjd af 6 qvarter, samt 2 alnars tvärdrag vid roten. Med rörets uppbrytning vid östra sidan fortsattes till djup inåt röret af nära 2 qvarter, då på dess grundstenar upptäcktes grofva kol, större och mindre, förbrända ben, samt här och der mellan stenarna flere vanliga järnnaglar, af rost mye: ket angripna, jämte tvänne kulor af ben, en större och en mindre, af hvilka den sednare är försedd med ett midtigenom gående hål, hvari sitter en förrostad, kort — synbarligen i båda ändar afbruten — järntenn, som alldeles fyller hålet. — Blott når gra tum längre in i röret blottades derefter sidostycket af en grafkruka, hvilket vid ytterligare petande i grafmörjan fanns betäcka en liten Urna af lindrigt bränd lera. Denna stod i midten af röret uti en liten fördjupning mellan rörets grundstenar; hvilka på en tums afstånd omgåfvo och sålunda skyddade kärilets sidor mot påtryckning ; deremot saknades såväl täcksten, som tecken till hvälfoing öfver krukan. Med yttersla varsamhet upptogs kärilet, som befanns vara fullkomligen helt, och af en ganska täck skapnad. Det är 3 dryga tum högt, botten af 2 tums tvårdrag, samt öppningen 3 tum tvärt öfver. Det skiljer sig från alla öfriga, dem jag tillförene påträffat, deruti, att utanbotten är fullkomligen slät, nästan glatt, hvilket åter, såsom vanligt, icke är fallet med sidorna, men visar, att krukan blifvit förfärdigad, törbända äfven bränd, på någonting alldeles slätt, och tillika, att den sålunda varit utsatt för eld före likförbränningen på ifrågavarande högs grundstenar. Kär rilets öfre kanter äro tunna och ojämna, och sidorna äga här och der lindriga iptryck efter fingrar. De inre sidorna och botten äro skrofliga, samt bära intet spår efter svarfning. MKärilet innehöll, jämte aska och mycket fina kol, sannolikt en fullständig menniskohufvudskalle i större och mindre skärfvor, hvilka, besynnerligt n05> icke buro ringaste tecken af förbränning. Det förr nämnda lockstycket är en lemning af ett lika bildadt fast ett par tnm högre och vidare grafkäril. — Undersökningen i krokans omgifning fortsattes, hvarvid några vanliga järnnaglar funnos.
Norr om denna hög, tält invid roten, är en liten fylld stenkrets, I hvilken gråfning synbarligen skett, samt norr om och invid denna åter en ättehög. af samma ON” fång, som den förra, men något högre, och ofvanpå försedd med en nära 3 qvarter
Källa: Internet Archive ·