Tillbaka Read Runeberg

Runa. Läsning för fäderneslandets fornvänner 1849

Originalsida 8
Originalsida 8
Originalsida 8
Originalsida 9
8–9

Sida 8

Berättelse om anställda gräfningar i Svenska Grafminnesmärken

Blommor ur ”Svenska Ortekransen.

»There is abundant room for the exercise of imagina-= tion in the derivation of names,« Hooker. Jfr. Fries, B. U.

»Bond-botaniquen är intet altid til at förakta, och hafva Böndren, åtminstone här på landet, sina egne namn mäst på alla örter. Jag tog en beskedelig Bonde med mig ut på ängen, som där kiände långt flere örter än jag någonsin förmodat, och hans namn på dem hade mer-

ändels sina artige originer.« Linné.

Tredje Flocken. 4. LANDT-HAFRE (Avena fatua).

Hafren, ett både i gl. Grekland och Italien okändt sädesslag, nämnes hos Plinius såsom tillhörigt Germanerna. Namnet Avena torde således vara ett sydligare uttal af Germ. Haber, Hafer. Jfr Ihre, Gloss. — Benämningen Landt-hafre tro vi vara bildad såsom motsats till odlade hafren, Akerhafren.

Haver: Lima i Dalarna. Carl Säve, ”Dalska Blomsternamn,” 4849, 12:0,

Hskr.

'Ager: Öster Dal. Carl Säve, 1819; se ofvan.

Flyg-hafre: Allm. — Emedan växten är ett outroteligt ogräs, som allestädes flyger och sprider sig, hvilket härrör deraf att fröfodren äro tätt besatta med hår, och således högst rörliga för vinden.

Flug-hagrä: Gotland. C. Säve. — Äfven i trakter af Upland, Helsingland - m. fl. norra orter (icke i Westml) höres: hagre. — Att flug här icke kommer af Fluga (musca), utan af part. flugen (se namnet näst ofvan), beböfver knapt nämnas.

Ljot-'agär, Liot-'agär: Elfdalen i Dal. — FI. D. Äfven Mora och Orsa,

enl. Carl Säve. — Liot = ful, stygg, ond. "Ager för Hager, då h aldrig uttalas i öfr. Öst. Dal.; alltså: Stygghafre, Fulhafre. (I flere trakter af Jämtland, ss. uti Hallen s:n, säges: Hager (hafre), Hagern (hafren), Dbk).

Norr-Jämtländningen benämner en växt af dennas beskaffenhet: Somn-hager men jag kan ej f. n. med säkerhet säga om dermed menas ifrågavarande,

Aldre

Källa: Internet Archive ·