Tillbaka Read Runeberg

Runa. Läsning för fäderneslandets fornvänner 1849

Originalsida 7
Originalsida 7
Originalsida 6
Originalsida 7
6–7

Sida 7

Berättelse om anställda gräfningar i Svenska Grafminnesmärken

Stensättning på Selaön. (Södermanland).

Då nedan aftecknade stensättning, hvilken med skäl är att räkna till de sällsyntaste ”) och tillika sällsammaste i vårt land, under sistförflutna sommar varit i fara att få ge plats för en väderqvarnsbyggnad — en fara, för hvilken den tyvärr än fortfarande är utsatt, har jag funnit värdt, att medelst allmängörande bevara åtminstone en trogen teckning deraf, hvarmed jag äfvenväl har för afsigt, att på minnesmärket fästa forskares uppmärksamhet.

Redan i Skriften Runa för år 1842, 1:sta häftet, har ifrågavarande fornlemning blifvit korteligen omnämnd. Dess läge är på Walla ägor i Yttersela socken, å södra delen af den öfver flere byars områden sig sträckande Allmänningsåsen, om hvars mångahanda minnesmärken jag ofta talat.

F- ät

IRA

Pp "AN FE KET CE MA fa ll (SEN bpt Br a fila ENS

| NYA URLS UD Rye) ” ING UP JA NAS ”K på å äs Un > . ST IR X MS i H SV MN Mitra pd = bd | NN KS ih. RNA EN - - AN fr I — UAVDTY I sys € , SE = j SM OMM A «; , Pe TE to | —

A | FR SER

- KSR - rm ER SK = —— — = — AG —- At EL — — ——

Stensättningen består af två bautastensbildade, på en half alns afstånd från hvarandra resta, stenar — den ena sex, och den andra fem 4 qvarter hög. Något synnerligt i afseende å deras skapnad är för öfrigt icke att anmärka. En krets af åtta resta stenar, af hvilka likväl en blifvit för icke länge sedan bortförd, omgifver de två nämnda midtstenarna; och är afståndet mellan dessa och kretsstenarna, hvilka alla äro omkring en half aln höga, samt belägna sex alnar från hvarandra, något olika; nämligen sex, sju till åtta alnar. Samtliga kretsstenarna synas varit förenade medelst fina och med omsorg lagda, inåt böjda, stenrandningar, af hvilka fyra ännu äro alldeles oskadade, och äfven från de två midtstenarna utgå till kretsstenarna dylika små stenrandningar, på det sätt nämligen, att hvarje utlöpande randning på midten delar sig i tvenne, hvilka derefter fortgå till hvar sin kretssten, såsom teckningen utvisar. Dessa sistnämnda randningar äro äfven skadade, så att för närvarande blott trenne befinnas i ursprungligt skick, Det inre af kretsen är i öfrigt jämnt och stenfritt.

Vid fem alnar sydost från kretsen är en treudd med raka sidor, hvardera af omkring sex alnars längd, samt med en liten midtsten, Smärre bautastenar stå här och der i närmaste omgifning bland kretsar och grafkullar. Nordost från stensättningen reser sig en hög, med otydlig fotkedja, och af nära 100 stegs omkrets vid roten. Sluttningshöjden uppgår till sexton steg. Den har ett högt läge öfver de öfriga fornlemningarna, och är ofvanpå platt. Så långt de äldsta på orten minnas tillbaka, har å denna hög Walborgsmässnatten årligen firats medelst antända eldar och festliga dansar m. m, — till dess, en natt för få år sedan, nöjet af en händelse afbröts — törhända för alltid. Jfr Runa, 1842, h. 1.

Jag får sist tilligga, att ifrågavarande stensättning icke finnes i äldre skrifter omnämnd.

mA ön ') Icke en enda fullt liknande är mig bekaut.

— gr —

Källa: Internet Archive ·