Sida 5
— 9 -
6—7 resta bautastenar, men hviJka jag icke sett. Sådana, ehuru störtade, synas, jemte några grafkullar, äfven inom den nyss nämnda Munkaltarekasan. Många lära vid här skedda svedjanden och rotbrytningar gått förlorade.
Dalskogs socken, som sträcker sig efter Näsöls vestra strand, samt mot Wedbo härads gräns, är en skogsbygd. Man omtalar åtskilliga "fjät" på bergen i denna socken. Vid Arbol äro några små grafkullar. Der är ock nyligen funnen en gråsten med — såsom det synes, slipad — urhålkning — troligen begagnad till hvässning, om icke till säds förmalande, hvilket jag dock betviflar. I samma socken , på Näsöls norra strand, å Anoldsby ägor, förekommer den så kallade Jättekollen — ett högt skogigt fjell invid vattenbrynet, i hvilket finnes en håla, som enligt uppgift skall hålla i längden 23 alnar och i bredden, närmast ingången, omkring 3 alnar. Grottan kallas af allmogen Jåttestöfvan. Om forntida händelser härstädes gå ännu många berättelser. En underjordisk gång säges leda från grottan söder ut till den förr omtalade Borrekoll i Ohr socken. En bergshåla — fast mycket mindre — är ock i ett berg vid Blekan, nära Dalskog kyrka.
Skållerud socken upptages af öar, näs och mindre engder mellan här samlade vatten. På hemmanet Åsens ägor, icke långt från Upperud, förekommer i sluttningen af ett berg en hällkista, hvars längd utgör 16 fot, samt bredden 6± fot. Kistan, som saknar täcksten, har i nordost en gafvelhall, men är mot södra ändan öppen. Några här resta, men i sednare tider stympade stenar, synas utgjort skyddspelare. Vid anställd gräfning i den tillförene undersökta kistan fann jag ett stycke förstenadt träd, omgifvet af flintsten. Takhällen till kistan ligger vräkt åt sido; — ■ en annan kista ses å ägorna till Ryr by. Denna, som synes varit omkring 10 fot lång och 8 fot bred, har omgifvits af flere resta stenar, men af hvilka endast tvenne — den ena 2\ alnar, den andra 2 alnar hög — nu äro stående. Det tyckes, som skulle 8 till 10 sådana stenar varit resta kring denna hällekista. Sägner, som stå i förbindelse med minnesmärket, saknas icke eller här.
Om allmogen i norra delen af Norddahl härad vågar jag icke, i brist af den tillförlitliga kännedom, som för ett yttrande i denna väg bör ligga till grund, utlåta mig. Det endast må tillåtas mig säga, att mellan folket i socknarna härstädes råder en märkbar skiljaktighet. Innevånarne i de socknar, som ligga utåt Wenern, bära omisskänneliga drag af främmande inflytande.
Tössbo härad
är till sitt skaplynne måhända det vackraste i Dalsland. Fjellarnas storhet norr ut i häradet och blomsterengdernas ljufhet i södern, samt de många sjöarnas friskhet öfver det hela, göra detta häradet dertillmed ganska omvexlande. Med undantag af en mängd öfver landet spridda grafkullar, hvilka jag icke torde behöfva här fullständigt uppräkna, förekomma få minnesmärken. Till de märkligare hör en stensättning å en höjd på Näs ägor i Animskog socken vid sjön Animmen, bestående af ett mycket lågt rör af 40 alnars omkrets, hvarifrån utgå mot söder en rak, 13 alnar lång och 8 alnar bred, stenfylld sträcka, hvilken slutar vid ett mindre, likaledes mycket lågt rör, eller häldre, fylld krets. På det större röret ligger en hall af 3$ alnars längd, hvilken varit på röret rest. Vid Animmens södra ända är i ett berg en vacker grotta. Denna är väl känd i många af allmogens berättelser. Norr ut i denna socken på Säby ägor, är Runa. Antiqvarisk Tidskrift. Årgången r84$* 2
Källa: Internet Archive ·