Sida 28
III.
Torg, gator och gränder.
Förbindelsen mellan de olika delarna af den uppblomstrande staden, förmedlades i början af vägar, ty gator i egentlig bemärkelse funnos nog ej under stadens första skeden. Det talas t. o. m. ännu så långt fram som på 1440-talet om vägar t. ex. »Gårdjäknevägen östan till». Detta utesluter likväl ej, att man i början af 1300-talet hade ordnade gator med vissa namn, ja namn hvilka bibehållit sig ända till våra dagar. Köpmangatan omtalas redan 1323 5/6 och uttrycket »in vico sutorum», som förekommer i ett bref rörande Stockholm dateradt 1337 9/9, afser helt visst den n. v. Skomakaregatan. Ett annat tidigt förekommande namn är Köpmanporten, som 1340 28/4 på latin kallas »porta platee mercatorum». I äldsta tider närmast efter den förödande eldsvådan 1297, var staden såsom vi ofvan sett, omgifven af en mur, af trä eller sten må lämnas osagdt. I den nordligaste delen lågo de förnämligaste byggnaderna. Här voro det lilla samhällets intressen så att säga koncentrerade. Stadskyrkan låg på samma plats, där vi nu ha Stockholms Storkyrka, här befunno sig rådhuset och stadens torg. Eti af de äldre institutionerna i staden inom murarna var Svartmunkeklostret; det var beläget vid den gata det gifvit sitt namn,
